En vanlig dag på jobbet

Handlaren, alltså allra högsta chefen, är den ende på jobbet som öser upp varorna huller om buller på bandet, bygger gigantiska varuberg och gör kort sagt allt det man kan göra för att slita ut de anställdas axlar snabbast möjligt.
Han är också den ende på jobbet som betalar för sina bärkassar (och inte ser dem som anställningsförmån).

Jämnt upp så.

=============================

Jag älskar verkligen när det kommer en stressad medelålders pappa (det är alltid en medelålders pappa) som jäktar på sina ungar och vill att allt ska gå på nolltid. Han slänger upp varorna (jag menar verkligen slänger), är så uppjagad att han tappar hälften, fumlar med bärkassarna och får allt att ta längre tid än om han tagit saken med ro. När han fumlat ner varukorgen (som hunnit studsa i golvet ett par gånger eftersom han är så stressad) i avsedd behållare rusar han runt till slutet av bandet för att hinna packa i varorna innan den söliga kassörskan registrerat klart. Bara det att kassörskan, jag, var klar för flera sekunder sedan och nu ler "var det bra så?". Stressputten ser ut att inte veta vilket ben han ska stå på (packa eller betala först) så han rafsar ner åtminstone en vara innan han virvlar runt till andra sidan igen. Han hittar inte i kortdjungeln, drar betalkortet men trots stress och en köpsumma på en femtiolapp tänker han inte efterskänka bonusen. Plånboken vänds upp och ner, han förbannar alla jävla kort och till slut hittar han det han söker. Koden funkar inte till betalkortet. Inte andra gången heller. "Var det rätt kort, då?" kvittrar jag. Det var det inte. Rätt kort dras, rätt kod slås och han rafsar ner sina pinaler muttrande "att allt ska ta sån förbannad tid".

Jag kan inte förklara det, men sadisten inom mig tycker det är oerhört underhållande med dessa pappor. Och jag älskar att tävla mot dem.

=============================

Det kan ha att göra med att jag inte är miljonär, men det är två saker jag inte förstår:
1) Folk som lägger en 500-sedel på disken och sedan går och packar.
2) Folk som låter plånboken ligga, gärna utfläkt så sedlarna syns, medan de drar ICA-kort, stoppar i småpengar i automaten eller packar varor.

Är dessa folk miljonärer eller är de inte mer rädda om sina pengar? Det finns rätt många miljonärer i stan i så fall.

=============================

När jag läste nationalekonomi lärde alla konstiga kurvor mig att Coca-Cola bara gör vinst genom att sälja till extrapris, att mjölk inte alls kan säljas till extrapris och att vinsten butiker gör på bärkassarna är ett måste både för miljöpolitiken och för att väga upp det som butikerna strategiskt ser till att göra storförluster på (vad kommer jag inte ihåg). Vi fick också lära oss varför vissa saker måste placeras på vissa ställen för att över huvud taget säljas.

Och ingenstans stod det att katt- och hundmaten bör stå vid kassorna och chips och läsk längst inne i bortre hörnet av butiken. Jag undrar om de som planerade ombyggnaden i somras har läst nationalekonomi...