Vi hade blivit lovade solsken och +21 grader, men helgen var lika gra som vanligt, och det var max 15 grader mitt pa dagen.
"Det ar atminstone torrt." som Scott sa. Jag antar att det ar det som kallas vackert vader i Skottland. (Nagot som bekraftades idag nar tva stycken talade om vilken otroligt fin sommar vi haft... eh?)
Trots brist pa solsken beslot jag att ta en dag vid Loch Lomond pa sondagen. Aker man lokalbuss kostar det bara £2.35 ToR (mot ca £6 enkel resa med Citylink) fast da far man sta ut med en 2 timmar lang sightseeing av vastra Glasgow. Jag har en god bild av Clydebank och Dumbarton nu. (Och vet att jag vill bo nara Alexandra Park nar jag far familj. Det var ett jattemysigt omrade! Oj, ar det inte lite varning pa sana tankebanor...)
Hade tankt tillbringa storsta delen av eftermiddagen pa nagon grasplatt i Balloch Castle Country Park. Det blev inte sa.
Sista hallplatsen heter Loch Lomond Shores, sa jag trodde ju att jag skulle fa aka buss anda ut pa stranden, typ. Loch Lomond Shores ar ett modernt, malplacerat turistcentrum. Forvisso precis vid strandkanten och med aktiviteter runt knuten, men det dar Shoppingcentret skar sig i ogonen nar man har hela Loch Lomond med dess fantastiska utsikt framfor sig.
Just i sondags kunde man titta pa hokar, falkar, ornar och ugglor pa nara hall. Den dar "Golden Eagle" som jag letade langs halva West Highland Way for ett par ar sedan satt nu pa en pinne retsamt nara mig. Jag undrar om det ar samma fagel som var svenska Kungsorn? Jag ska kanske inte saga nat, som tycker fiskmas ar fiskmas aven nar de ar... eh.... ja, den som inte ar fiskmas men ser ut som en. Men Golden Eagle var himla lik varan Kungsorn. Sa det sa.
Tog sedan en kort promenad i nagon skogsslinga som tog tio minuter att knalla runt. I lugnt tempo. At lunch vid vattenbrynet och njot av den gradimmiga utsikten. Som vanligt forsvann hela toppen pa Ben Lomond bland molnen.
Jag hyrde varken kanot eller kajak, for det kostade £15 for en timme, och jag hyrde inte cykel. Det kostade iofs bara £15 for 4 timmar, men sa mycket tid hade jag inte. (Den langa bussresan och min sovmorgon gav mig bara en kort eftermiddag i naturen.) Istallet betalade jag £5.50 for en cruise pa Loch Lomond. Det var det inte vart. Det skulle vara en cruise med "egen kommentator". Han sa hur lang sjon ar, hur bred den ar, hur hogt Ben Lomond ar, han pekade ut 3 hus/slott och sa nar de var byggda (och att ett var ett hotell dar bade Cher och Michael Jackson bott) och sa pekade han ut Balloch Castle. Det var det. Jag menar nu inte att de maste namna salen som bor i sjon och som har ett eget fiskekort, eller on som ar befolkad av kangurur (det ar sant!), eller dra nagon av alla de historier om Rob Roy McGregor som utspelade sig i krokarna, men nagot om naturen, historian eller nagon halvskojig anekdot kunde de val ha hasplat ur sig for den summan? Vi akte ju inte ens runt hela sjon utan gjorde bara en lov runt narmsta o. Sweeny's Cruises, lagg det pa minnet, och spara pengarna. Sjon och omgivningen var lika vacker fran stranden.
En tio minuters promenad och jag var inne i Balloch, en mysig sommarby a la Norrtalje. Men mysiga uteserveringar ar faktiskt inte lika mysiga nar man ar ensam, sa jag gick till Balloch Castle Country Park istallet. Mycket trad, mycket mysigt. Och fint slott. Nu kallar ju inte jag det for ett riktigt slott, for det ursprungliga ar jamnat med marken och det har byggdes 1808. Och man kan inte ens ga runt och titta i det utan det ar nu toalett, souvernirshop och har tva rum dar man kan lasa lite om faglar och om utsikten. Generost nog star det stora skyltar om att entren ar gratis. Jo tack. Na, slottet gor sig bast fran utsidan. Personligen kanns det som ett fuskbygge nar man har sana dar kvadrater pa toppen -_-_-_-_- (forstar ni???) men man ser ett sluttande tak bakom. Da ar det ju bara dekoration, ju. Pfft!
Grasmattan utanfor var magnifik och eftersom solen nu tittat fram gjorde jag folket sallskap och la mig och laste en halvtimme. Sedan gav jag mig ut och letade efter Den Gomda Tradgarden. Mitt inne i skogen skulle den ligga, utan skyltar eller nat. Jag satte av och... sa svart var det inte, men det kandes oerhort romantiskt! Mitt inne i skogen mottes jag av en hog kvadratisk stenmur. Den hade tre gallerdorrar, lasta, men det sag mysigt ut dar inne. Utanfor fanns ocksa lite mysiga planteringar i vad som kallades "kokstradgarden". Hm, vad var det den dar flickboken hette? Hur som helst, jag fick sakert fem olika ideer i huvet sa jag kan latt forsta hur man kommer pa sana dar romantiska romaner...
Skogen runtom var ratt mork och trollsk. Tyvarr fortogs sagokanslan nar jag rakade sla upp ett infoblad jag hade och laste: "Forsiktighet ska vidtas nar man promenerar i parken pa egen hand, framforallt efter solnedgangen". Men jisses, forstor inte allt nu...
Barnet inom Carina struntade darefter i gangstigarna och gav sig ut pa egen hand. Jag fick hoppa ett par diken pa vagen och paret som stod pa bron 10 meter ifran ett sarskilt knepigt stalle sag ut att undra over hur korkad jag egentligen var. De har inte fattat nanting i sa fall.
Pa vagen hem sag jag Dumbarton Castle pa nara hall. Det star pa en klippa som sticker upp fran plattlandet - bara sa dar! Det ser hellackert ut och jag har redan beslutat att nasta utflykt gar just dit. Forst ett par hundra meters kullvandring, och sa ett slott pa toppen. Kan det bli battre?
Nja, solen far ju garna skina, sa jag kan ga dit i shorts.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment