28 May 2009

Gisslandrama i centrala Glasgow

Gårdagen började med intensiv packning och framförallt tejpning. Jag hade fem kartonger att skeppa iväg till Sverige och vis efter tillsägningen sist, då när jag pluggat här och skeppade en kartong över, så såg jag nu till att paketen var både tajta och vältejpade. Så där så att de skulle kunna slängas omkring utan större besvär. Ja, om man nu vill slänga 25-28kg kartonger...

Vilket ledde till nästa fas av dagen. Att få ner dessa kartonger tre trappor. Efter att nästan ha brutit ryggen med den första fann jag en gul pulka (!) i ett av rummen här - perfekt! Så likt en egyptisk slav fraktade jag så byggstenar, jag menar tunga kartonger, nerför trapporna. Utan större besvär, faktiskt.

Desto större besvär blev det att försöka få en taxi att frakta oss till Mailbox ETC. Tyvärr jobbar ju alla bekanta i veckorna så jag fick ju försöka lösa allt på egen hand. Taxi hade låtit som en smidig lösning. Men se, det tyckte inte taxichaufförerna.
"Jag är ingen flyttfirma", fräste en och körde iväg.
Någon hänvisade mumlande till nån viktrestriktion, vilket lät helt påhittat. En annan föreslog flera rundor, med extraavgift. Vi pratade då om samma pengar som att hyra bil en dag. Och jag blev på så dåligt humör att jag bestämde mig för att göra just så.

Depositionen från helgens utflykt (mer om det i andra blogginlägg) hade inte ens kommit in på kontot förrän det var dags att hala upp VISA-kortet igen. Med egen bil och nedfällt baksäte blev frakten en barnlek.

Nu är det ju så att min erfarenhet av det här landet är att man inte gärna organiserar saker smidigt utan liksom... bara 'gör det'. Så för britter är det inget konstigt alls att lägga en fraktfirma på en gata utan parkeringsmöjligheter. Ja, eller med två parkeringsrutor. Resten av den sidan av gatan har en enkel gul linje dock, med två gula precis runt hörnen. Dubbel gul betyder att du inte får stå där, gul betyder att du får stå där. Jag ställde mig på enkel gul linje och började lassa ur mina tunga lådor.

Medan vi fixade med allt inne på fraktfirman så kastade jag ett getöga ut lite då och då för att se om en parkeringficka blev ledig. Sista tio minuterna behövdes jag "vid datorn", men efter ca 20min - och suverän service! - kunde jag lämna stället.

Och upptäcka att bilen var borta.

Putsväck. Jag visste att jag låst den. Nu hade jag ju händerna fulla med kartong men lamporna blinkade och det sa "ticktick", så där som när bilen låses. Jag visste därför inte om bilen blivit stulen - eller bortbogserad? Men jag stod ju på enkel gul linje. Jag stod inte i vägen. Jag hade till och med lagt i en peng i mätaren bara för att liksom göra rätt för mig.

Jag visste vad jag föredrog i alla fall. Jag hade för mig det skulle kosta sisådär £300 att kvittera ut en bil - så jag hoppades den var stulen. Ja, såvida de inte ifrågasatte ifall jag låst den, för då kunde jag tänka mig en dyr process... fast eftersom jag var säker på att jag gjort det - stulen. Hoppas, hoppas, hoppas bilen är stulen.

Efter ett besök hos hyrfirman (för att få råd om hur jag bäst tar reda på vad som hänt) och sen hos polisen, så visade det sig.... att den blivit bortbogserad och nu hölls gisslan av Glasgow City Council. TVÅ minuter innan jag kom ut på gatan!!

Ärligt talat beundrar jag deras effektivitet. Jag kikade ju ut regelbundet, förutom de sista tio minuterna. Så på tio minuter måste de ha upptäckt bilen, skrivit bot, tillkallat bogserbil, lastat på bilen och kört iväg. Under tio minuter! Britterna må styra samhället men parkeringsvakterna här är avgjort effektiva tyskar.

Fast sedan blev jag sned. För de hänvisade till "olaglig parkering" och polisen spekulerade i att jag nog stått för nära gathörnet och blockerade för utryckningsfordon. Det argumentet håller inte. Trottoaren på den gatan är "inbyggd". D.v.s trottoaren sticker ut runt hörnen, sedan går den in mot husväggen längs gatan innan den går ut runt nästa hörn igen. Alla parkerade bilar står därför i en ficka och står inte ivägen för något alls, och utryckningsfordon rundar hörnen utan problem eftersom den utbyggda trottoaren eliminerar risken för hindrande fordon. Dessutom var det en enkel gul linje = jag torde få stå där.

Som ni ser på bilden är det inte bara jag som genuint tror att det är ok att stå där. Faktum är att min bil stod något längre in på gatan än vad bilen på bilden gör. Och som ni ser så står den inte i vägen för någonting.

Men det var tydligt att någon tänkt dra in pengar på min bil just den dagen, så jag fick ta mig ut till ett industriområde mellan där jag bor och Celtic Park och betala lösensumman för hyrbilen. £180 skulle kidnapparna ha.

Tja, då har jag åtminstone upplevt det här också! Och med tanke på att jag inte har något jobb och ska byta land så kommer ju den här extrauppgiften synnerligen lägligt - vilket gör närmsta framtiden till ännu mer av en utmaning.

Men det kan ju å andra sidan motivera mig till storverk. Och nu är väl ingenting omöjligt - nu när jag överlevt ett gisslandrama också! Visst, en del av mig vill överklaga det här, men när jag läste texten på p-boten så verkade det vara en Parkering Förbjuden även på enkel gul linje mellan vissa klockslag. Var nu skylten som upplyste om det satt någonstans! Så en annan del av mig har lust att överklaga på en juridisk teknikalitet. Men... ytterligare en annan del vet att sånt tjafs kostar mer här borta än vad det gör i Sverige, och jag har varken tid eller lust att övertala nån advokat att tjafsa åt mig. Så jag biter i det sura äpplet, går vidare och tar nya tag. Som sagt, jag blev ju en erfarenhet rikare i alla fall!

Hoppas nu bara att ingen förväntade sig något annorlunda av rubriken...

2 comments:

Jenny Bergfur said...

Det där (bort bogserandet av bilen) var nog det mest effektiva jag sett en britt göra, ever!

Carina D said...

Jag vet!!!