God Morgon

När jag var liten var det bara en del av morgontidningen (Västerbottenskkuriren på den tiden) jag var intresserad av. Sportdelen. Visserligen tog det hela frukosten att gå igenom vartenda litet DM de rapporterade om, men ändå. Sedan blev jag intresserad av lokalnyheterna också och varje söndag fick vi DN och då var det fest för då fanns en hel sida serier - i färg.

Att äta frukost och läsa morgontidningen har alltid varit mitt sätt att vakna till. Det tar en lagom halvtimme att läsa och alltså att äta frukost och alltså att vakna till. Helt lagom.

Jag har dock märkt en stressfaktor som bara smugit sig på mig. Det är mer som ska hinnas med under den där halvtimmen! Lokalnyheter blev till inrikes, blev till utrikes och nu läser jag politiska nyheter också. Ledaren ögnas igenom och Debattsidan skummas. Kulturnyheterna är inte bara bioannonser längre och ekonomidelen innehåller mycket nytt om EG och internationella samarbeten. Det enda jag inte läser, tror jag, är väl familjesidan och 90% av annonserna. Men tar jag mig tid att läsa allt annat jag vill läsa är det liksom dags att laga lunch sedan.

Jag skippade morgontidningen när jag kom hem till Sverige i somras. Istället hade jag filmtidningar eller månadsmagasin att läsa. Det var på ett sätt bättre för då kunde jag läsa så långt jag hann tills flingorna var uppätna, sedan kunde jag fortsätta nästa frukost. Man kan inte göra så med DN. Dagens Nyheter är liksom bara dagens nyheter.

Om jag tänker efter riktigt noga har jag nog bara ett enda tids-stress moment i min vardag.
Frukosten.
God Morgon.