23 November 2005

En kurs med laskig video, men inget ifragasattande

Sitter man och pratar i telefon sju timmar i strack pa ena jobbet sa ar det faktiskt ratt skont att sedan sitta tre timmar pa kurs pa det andra och inte behova oppna kaften alls. Fast det var just det som retade mig mest med publikvardsutbildningen jag just avslutat.

Det var intressant att jamfora regelverk mellan Skottland och Sverige. Regler som klubbarna i Sverige far fran forbunds- och UEFA-hall men som de maste gnugga geniknolarna riktigt hart for att genomfora i enlighet med svensk lagstiftning, det har man i Skottland helt eget stiftat lagar om. Dessutom stod det klart att vi har olika laktarkultur och att respekten for olika former av auktoriteter skiljer sig. Det har jag forresten redan kant pa i praktiken; situationer dar jag i Sverige i princip alltid blev ifragasatt och fick forklara regelverk (oftast nar det var helt fel tid och plats att gora det pa), i exakt likadana situationer har mots jag inte ens av en suck. Nar jag sa pa kursen stallde fragor rorande vissa saker sa verkade de inte forsta vad jag menade. Pyroteknik verkar t ex vara i princip obefintligt och nar jag fragade saker som skulle underlatta bemotandet av ifragasattande personer sa verkade den situationen i det narmaste frammande for dem. Jag antar att jag helt enkelt far forlita mig pa min erfarenhet och ta situationen nar den kommer, for jag kan naturligtvis inte tanka mig att den aldrig kommer uppsta.

Pa brand-delen fick vi se videon fran Bradford-katastrofen. Jag har sett den tva ganger forut men den var lika laskig den har gangen. Korkade manniskor! Vad som hande var att for ca 20 ar sedan sa uppstod en pyttebrand, troligen fran en cigarett eller en tandsticka, pa en laktare. Det tar ca 3 min for ett rum att overtanda, jag kan upplysa er om att det tar ungefar lika lang tid for en laktare. Medan tv-bilderna fran matchen rullade sa fick man folja trafiken i kontrollrummet; det fanns fyra brandslackare men de var inlasta pa kontoret, man diskuterade att ga ut i hogtalaren och informera men man gjorde det inte, brandkaren kom men kunde inte komma in, grinden vid utgangen var last och man hittade ingen som hade nyckel, det fanns inga publikvardar eller nagon form av funktionarer som kunde bista publiken.

Foljden: folk ser att det brinner men star kvar pa laktaren och tittar pa, nar hettan blir for stark sa borjar de fly ut pa planen, medan sektionerna bredvid fortfarande star kvar, polis forsoker utrymma sektionerna bredvid men folk vagrar flytta pa sig, folk som tagit sig in pa plan stannar sa klart direkt och kollar pa vilket stoppar upp dem som fortfarande forsoker ta sig in, forst nar hela laktaren ar overtand sa reagerar folk och da blir det panik, man ser t ex en man irra runt brinnande.

Resultat: over 59 doda och over 300 skadade.

Sa, efter att ha sett denna film sa forstod nog alla annu mer betydelsen av en san enkel sak som att hanterna en brandslackare. Detta lardes ut genom en videofilm, dar det poangterades att det basta sattet att lara sig var att ova praktiskt och dar man dessutom sa att man inte skulle ge sig pa att slacka om man inte var saker pa att man visste vad man gjorde. Men. Vi fick inte rora en brandslackare och nar jag fragade sa var inga sana ovningar aktuella heller. Kandes inte sa lyckat...

Inte heller var det lyckat att sitta 1,5 timme och lyssna pa tva manniskor som pratade om forsta hjalpen nar vi varken fick lagga varandra i framstupa sidolage eller ens testa CPR. Dessutom, det ar sant att om du prompt ska drabbas av en allvarlig skada/sjukdom sa ska du gora det pa en fotbollsmatch for det vimlar av sjukvardare, men... jag anser att det ar farligt att i forsta hjalpen-utbildningen rakna med att hjalp kommer inom 1 minut. "...detta ska du gora i 10 min, men det behovs ju inte, sa det racker om du..." Men tank om det uppstar en fnurra da? Farligt...

Oh, och pa tal om auktoriteter sa var hela utbildningen en 6 timmar lang forelasning. Ingen interaktion, ingen diskussion. Lararen visste bast och hade ratt. Det fanns inga flexibla eller alternativa losningar. Det ar trist, for det verkade som om vi var atminstone tre som hade erfarenheter jag ar overtygad om att vi kunde lara av, om inte annat som exempel. Ok, man behover kanske inte gora som vi gjorde i DIF och diskutera sa att kursen drar tva timmar over tiden, men lite utbyte av ideer hade inte skadat. Men invande man nagot sa hade man missuppfattat eller sa hade man helt enkelt fel. Jag blev skitirriterad. Jag ar nog jattesvensk, for jag har mott den dar 'sjalvklara auktoriteten' i sa manga situationer nu, och det borjar ga mig pa nerverna! Jag langtar nastan efter ifragasattande publik... nastan.

No comments: