En gang var jag pa bio tva ganger.

Hm, jag hoppas ingen ser monstret, men haromdagen gick jag pa min egenhandigt uppfunna "ga pa tva betala for en"-bio igen.

Har ni sett "Hotel Rwanda"? Gor det! Jag tror aldrig att jag suttit och kvavt grat sa mycket som under den filmen. Lappen darrade konstant. Den skildrar konflikten bra och jag ar saker pa att all info jag redan har hjalpte till att forvarra situationen. Alla bilder jag har sett (utredningsmaterial fran ICTR och fran lektionerna i Forensic Medicine framfor allt), historier jag hort, vitnessberattelser jag last. De poppade standigt upp framfor ogonen under filmens gang. Det kravs varken moderna vapen eller teknik for att bega folkmord.

Som den incident vi fick hora om i "international criminal law", nar ett par hundra tutsis blev kommenderade till "ett mote" pa en skola mitt ute i ingenting. Skolan var omgiven av stangsel med rakbladstrad (japp, det ar vad det later som, varre an taggtrad). Sedan lastes de helt enkelt in dar, utan vatten eller mat. Byggnaderna lag i en dal i en, typ, oken. Det tar faktiskt inte manga timmar att do av uttorkning under de forutsattningarna. De som inte dog av varmen utomhus dog inne i byggnaderna sa smaningom. Inte en kula behovde man slosa pa alla dessa manniskor. Men vilka bilder... kroppar overallt.

Filmen var stark och oerhort bra.

Darfor kandes det inte alls bekvamt att smita in pa "Miss congeniality 2" efterat. Helst hade jag nog bara velat satta mig nagonstans och samlat tankarna. Men, men, man maste ju passa pa... Filmen var ok, inte lika frasch som ettan, men ok.

Lustigt bara att det ska vara sa blandade kanslor varje gang jag gar pa bio. Nasta gang far jag nog se till att valja tva ytliga filmer sa hela kvallen kanns bra...