20 April 2009

Ett, två, tre - hoppa!

Beslutet att flytta hem till Sverige är taget. Sisådär femtioelva gånger. Fast jag måste dagligen påminna mig om att det är det Rätta beslutet. Här-och-nu-nerven vill ju nämligen stanna och göra höglandsutflykter varenda helg.

Så länge beslutet är taget och man söker jobb här bortifrån så är det ju frid och fröjd, då kan man läsa kartor över Rannoch Moor och åka till Pitlochry bäst man vill. Och då kan man knalla runt i shorts när vännerna hemma i Sverige är glada över att ha fått byta vinterjacka mot vårjacka. Men att stanna ger också utrymme för tvivel. Man kanske skulle ge Skottland ett par år till innan man beslutar...

Fast tvivlet växlar till säkerhet när man hör om roliga middagar och trevliga fikor där borta i Stockholm.

Före påskhelgen mådde jag nästan fysiskt dåligt av alla kval, men under påsken klarnade situationen (om igen) och med allt inräknat - nutid, framtid, omständigheter, möjligheter - så fann jag under en av mina filosofiska stunder att Skottland vore alternativet om jag planerade ett liv i ensamhet, utan mycket familjekontakt, utan barn - skulle Skottland fungera. Men Stockholm vore alternativet om jag planerade ett socialt liv, med barn (oavsett partner eller ej). Och jag planerar både socialt liv och barn, så då är ju valet inte så svårt. Faktiskt. Det är bara att jag ska övertyga Här-och-Nu-nerven om vinsterna i långa loppet, The Big Picture. Framtiden.

Svårt är det däremot att söka jobb härifrån. Jag har redan flygit över på en intervju och hann ju knappt boka biljetten förrän jag insåg att det skulle kosta multum att flyga fram och tillbaka. Men trodde jag på att det skulle vara lika smidigt att hoppa på vinst och förlust och fixa på plats i Sverige, så som det var i Glasgow? Faktiskt inte, jag upplever en skillnad i hur snabbt och smidigt saker går i Skottland jämfört med Sverige, där kvarnarna mal. Fast jag insåg att det är det jag måste göra. Samla kraft och mod, säga upp min fasta tjänst, lämna alla gummisnoddsskjutande kollegor och flytta till Sverige - och söka på plats.

Under påsken fann jag styrka och trygghet. Idag kommer chefen tillbaka från semestern. Idag ska jag - *hacka tänder, bita naglar* - säga upp mig. Sista veckan i Maj flyttar jag till Sverige. Sen får vi se om jag flyger eller faller. Hoppa!

1 comment:

Miriam said...

Du kommer flygaaaaaaaaaa!!! Vi längtar ju efter dig såååå kom heeeem nuuuuuuuuuuuuuuuuuuu!!!

Håller tummarna med chefen idag!! Det kommer att gå bra.