Har du en högrep i fickan eller är du bara glad att se mig?

Jag vaknade och luktade hö imorse. Nej, jag luktade ju inte hö, men jag kände hölukt. Det var för att jag sekunderna innan stått i en ladugård och kramat en höluktande och varm Oliver. En Oliver som höll mig tätt till sig, som om han inte sett mig på väldigt länge och aldrig ville att jag skulle gå. Det kan nog vara så, för jag har inte tänkt på honom på väldigt länge... Det brukar gå i perioder. Och eftersom jag inte varit hos tandläkaren på sistone... Ha, ha.

Nåväl. Han kramade mig, jag kramade honom och kände hölukten i hans skjorta. Sen kände jag något annat. Hur han liksom pressade sig lite närmre... och han, hm, tja, han verkade rätt glad att se mig... kände jag.

Det roliga är att jag tänkte "tjoho, kom så lägger vi oss i höet, det här blir en toppendröm", men trots att jag var medveten om att det faktiskt var en dröm så blev jag blyg och liksom drog mig undan. "Nej, men inte kan jag väl..." Men förhelsikesbövlar! Det är en dröm!! Hur många andra chanser får du!!! (verkar stört omöjligt att drömma om honom nämligen, hur mycket jag än prövat förut, det är alltid nån annan som dyker upp. Så bara det att få krama honom är ju stort!)

Ja, och jag missade ju den här chansen också, för strax efteråt ringde klock-%#"()¤&.

Men drömmen slutade inte direkt där. Jag har nämligen gått runt hela dagen och känt hölukt i näsborrarna! Det var nästan så att jag bad att få krama en kollega, bara för att få känseln av skjorta också... *skratt* Ok, ja, det verkar ju lite desperat. Men det är den tiden på månaden då jag tänder på en dröm, så vatusan! Och det positiva är att det snart är läggdags igen.

Tror att jag ska gå tillbaka till ladugården och se om han är kvar... :-D