En apelsin med urverk

Ibland önskar man att översättare har taktkänsla och inte gör en rak översättning av vissa saker, framförallt inte kända och vedertagna begrepp. Och definitivt inte när syftningen är helt fel, orginalet syftar på en tunnelbana, översättningen på... det vete håkon. För att fortsätta såga översättarna var de brittiska namnen bevarade, men man hänvisade hela tiden till det svenska samhället och svenska förhållanden. Hade man då inte kunnat omvandla de brittiska slangen till svensk? Svensk rap hade kunnat ge tips om ungdomlig (för vuxna totalt obegriplig) slang för "kompis", "kiss my ass" och annat som nu fick heta nåt hubbledubble som lät mer än påhittat. Eller rakt översatt.

Men pjäsen i sig var schysst. Den var lite som Sagan Om Konungens Återkomst bara, den hade för långt slut. Det verkade som om de inte kunde bestämma sig för i vilken vinkel de ville ha slutet, så alla tänkbara slut staplades på varandra. Det blev lite tröttsamt. Och en "viss" truddelutt kommer man ju aldrig bli kvitt nu...

Många frågeställningar togs upp runt brottslingen, brott, det goda och det onda, samhället och mediabruset. (och tusen grejer till som man prompt ville ha med) Det låg något i att resultatet när man gjorde en "ond" människa "god" (enligt nåt slags drömmall om vad en god människa är, där det minsta lilla onda gruskorn är bortraderat) blev en totalt hjärntvättad, viljelös, nedbruten, personlighetsbefriad "någon". Men nog var det lite väl magstarkt att sedan presentera resultatet med orden:
"Här har vi nu en sann... kristen. Redo att korsfästas istället för att korsfästa."
Vad ville de säga med den repliken? I mina öron lät det som när man hänvisar till muslimer, men menar fundamentalistiska talibaner... Att kristna skulle vara hjärntvättade och oavsett om de väljer att offra sig eller inte så blir de offer för de är för mesiga för att slå tillbaka. Märkligt utfall. Fast andra aspekter var intressanta; som förhållandet brott och straff och straffets betydelse och syfte. På ett tydligt sätt visades att samhällets och individers uppfattning om när man sonat ett brott inte alltid överensstämmer. Överlag fick man lite frågeställningar att jobba vidare med. Tyvärr inte så välgeomtänkt och välskrivet, men helt ok för en tisdagkväll.