Ska du till London?

Glom da inte att boka biljett till The complete works of Shakespeare pa Criterion Theatre. Har precis kommit ut och har ont i bade kakar och mage av skratt. Under 97 min drog de igenom varenda pjas och de tre mannen pa scen var sa befriande charmiga och snabba pa att plocka upp stamningar att man vek sig dubbelt. Man behover sannerligen inte gilla gubben for att ha kul, for de driver friskt med hela grejen. Jag tror ocksa att publiken gor mycket till i den har forestallningen, och den som var idag var verkligen med pa noterna.

Mia, som inte garna blir utpekad i offentliga situationer, fick ju sina fiskar varma ocksa nar alla skrattade at Hamlet, som missade spotlighten och "kom fel in" i en monolog. Han forsokte hyscha folk, men vi skrattade vidare, till slut var det nastan tyst, forutom nagra spridda fniss - och hjartligt skratt fran Mia. Hamlet beklagade sig att en tjej skrattade och de andra skadisarna fragade "vem var det?". Flera i publiken pekade ut Mia och en skadis sa "ah, well she's drunk, don't mind her." Men Hamlet hade kommit ur stamning redan. *skratt*

Det var kul att fa skratta hjartligt ett tag. Kunde behovas efter den sega inledningen pa All's well that ends well, som vi sag igar. Eller var tempot langsamt med flit i forsta akten for att vi skulle kunna ga darifran och vekligen kanna att "All's well that ends well"? Maste forresten kolla upp tjejen som spelade Helena, hon var otroligt bra! Och det var en frojd att se Judi Dench i scenerna nar hon inte hade repliker. Hennes scennarvaro ar ju inte av denna varld! Det var RSC som producerade och det ar sannerligen inte varje dag man ser sa tidstypiska klader. En sak slog mig idag bara, under dagens pjas var lamporna tanda hela tiden och publiken uppmanades ju att vara delaktig, pa The Globe star man utomhus och det ar sannerligen inte morkt, men under pjasen igar var det becksvart i salongen, varfor inte ta fasta pa Shakespeare-andan fullt ut och spela i ljus salong? De sager ju till och med i programmet att publiken och dess fantasi, reaktion och interaktion med dem pa scenen ar ryggraden i hela framforandet, sa varfor inte gora som pa Shakespeares tid och se publiken? En tanke bara.

Ikvall ska jag fortsatta i samma tema som resan hittills gatt. Kopte Richard III pa CD, full ensembe a la radioteater med bl a Kenneth Branagh, Geraldine McEwan, Michael Maloney och Nicholas Farrell. Kan inte motsta! Samtidigt hittade jag King Lear med Paul Scofield som kung, Branagh som narr och Emilia Fox och Alec McGowen bland ovriga. Med tanke pa katastroferfarenheten fran Dramaten i hostas kunde jag inte lata bli att hugga mojligheten att ge den en andra chans. Kan det vara sa illa att det inte gar att uppleva Shakespeare pa annat sprak an engelska? Jag vet inte, men ikvall ska jag borja lyssna pa den sa far vi se.