Carina - en bra sammansättning

Igår kom en arbetskollega fram och frågade om jag kände mig som en viss procent kvinna och en viss procent man eller om jag kände mig som helt kvinnlig. Lite ställd tänkte jag igenom mitt liv, mina intressen och min personlighet lite snabbt och sa att en viss procent man finns det allt inom mig. Poängen med historien spelar ingen roll i det här sammanhanget, men faktum är att jag ända sedan jag var liten känt mig som... Carina. Varken kvinna eller man utan som Carina. En helt egen liten kategori.

Jag har dock aldrig känt mig så manlig som förra året, när jag delade lägenhet med två väldigt "typiskt" kvinnliga spanjorskor. Synen på hushållssysslor, sättet att handskas med konflikter, det händiga "fixandet", kunskaper om allt tekniskt/mekaniskt, den allmänna mentaliteten, det var alltid uppenbart vem som var "mannen" i huset...

Samtidigt har jag aldrig känt mig så kvinnlig som idag. Imorgon åker jag till Fuerteventura och jag trodde den där 20kg gränsen för bagaget var omöjligt att nå. Mitt främsta bevis för min kvinnlighet är skorna. Som värst ville jag ta med mig promenadskor, vandringskängor, sandaler, tennisskor, svarta partyskor, vita gå-ut-på-stan skor och flip-flops. 7 par! Jag har velat hela helgen, men nu blir det faktiskt "bara" promenadskor, sandaler, svarta partyskor och flip-flops. Mitt andra bevis är topparna. Vi är borta 8 dagar varav 2 i princip går åt till resor. Jag har med mig minst 10 linnen, t-shirts och skjortor! "Man måste ju kunna byta efter humör och så." Mitt tredje bevis är bra-ha-grejerna. Första förband, öronproppar, tändstickor, skrubb, öppnare, ficklampa (!), kniv, tejp... min väska har mer prylar är Skalman har i sitt skal! Och ändå lämnade jag till sist kompassen hemma...

Den manliga delen av Carina (som hatar att slappa vid poolen) tänker ge sig ut på äventyr i veckan. Den kvinnliga har förberett detta in i minsta detalj. Det bästa med att inte vara helt igenom en sak är att man kompletterar sig själv förbaskat bra!