S&M kväll - Satkärring & Masochist...

Har precis avslutat spelkvällen med prusseluskan och som vanligt vet jag inte om jag blivit tillplattad eller inte. Men det känns så, så då måste jag ju ha blivit det. Det är nåt med den kvinnan som får mig att skaka av ilska och som plockar fram fjortonåringen i mig. På mer eller mindre sublima sätt blir jag, mitt liv och min samtid nedvärderad och förolämpad hela kvällen igenom. Inte ens mina mest överlagda svar accepteras, utan hon ler så där överseende och patroniserande att jag känner för att slå henne. Jag vill bara hoppa upp och ner och skrika "det är jag inte, det är jag inte". Och då skulle jag ju visa att jag är det. Omogen alltså. Ovuxen. Ofin. Ovärdig. Jag vet inte varför jag tillåter henne att uppröra mig så här gång på gång. Jag antar att jag är masochist.

Ikväll lyckades hon kritisera min klädstil, mitt hår (fast jag vet inte hur direkt det var, men nog låg det kritik i hennes tystnad på mina direkta frågor om vad hon menade med sina uttalanden), mina studieval, min studietakt, min kultursmak, mina intressen, min personlighet och fariken vet om hon inte genom allt detta indirekt kritiserade mina vänner också.

När vi pratade klädstil och hon fnös åt folk som inte klädde sig "efter ålder" så sa jag förstås hur härligt jag tycker det är med folk som vågar stå för sin stil och för vad de trivs med. Försökte sedan halvt byta ämne genom att säga något om hur svårt det är att hitta schyssta byxor (av ett visst slag) nuförtiden för antingen är de för lågt skurna eller så är det medelålders-byxor.
"Njaa, nu är du ju faktiskt snart 30, så." säger hon med tydlig adress. Och kritik.
Ok, låt mig omformulera mig, 50+-byxor. Och just ja, när jag sa att "jag känner mig själv väl och vet vilken stil som är min" så fick jag ett sånt där överseende och överlägset leende där tystnaden och flinet säger exakt allt hon tänker. Tyvärr kom jag inte på formuleringen då, men jag tror svaret jag ville ge var att det är lika patetiskt med någon som klär sig 20 år före sin tid! Prusseluskan är strax över 40, men jag har flera vänner runt 40. Ingen av dem har samma stil och attityd som hon. Hon är minst 55. Hon är äldre än min mamma! Man blir så gammal som man gör sig. Och det är minst lika patetiskt att vara övermogen som omogen.

Min kusin tog sjuksköterskeexamen i veckan. 3 års studier och nästa vecka börjar hon på sitt första jobb. Det är ju kul att hon valt en sådan ljus bransch. Prusseluskan, som tror hon förstår allt, frågade hur länge jag hållt på. Jag försökte förklara att vår utbildning inte fungerar så där, att vi inte har en fast utbildning utan "kan läsa kurserna lite som man vill." "Ja, vi har märkt det med dig." Säger och då och drar in luft genom näsan sådär fisförnämt. Bara min goda uppfostran stod i vägen för en rak höger. Jag vill be att få påpeka för sakens skull att jag bara ligger 1 termin efter med uppsatsen, om man betänker att jag var utomlands hela förra året. 1 termin!

Ilsken som jag var la jag an en järnattityd i Alfapet. Jag vinner alltid, för prusseluskan söker ord ingen människa har hört medan jag lägger det som ger flest ordpoäng. Idag vägrade jag bli nekad mina moderna ord. D.v.s. ord varje normal människa anno 2004 känner till, men inte en sån som prusseluskan som bara ägnar sig åt "finkultur". Började med att lägga hunk och förklarade att det var en benämning på en snygg man. Näpp, finns inte i SAOL från 1986, men säkert i den från i år. Hur som helst är det en vedertagen benämning, en utländsk term som blivit svensk, på samma sätt som t ex jeans.
"Har jag aldrig hör talas om." säger prusseluskan.
"Om du tog och läste en modern tidning som omväxling så skulle du känna till det." svarade jag bestämt och skrev mina poäng.

Serve esset kom när jag la dolös och förklarade att det var en juridisk term som betyder att man gör något uppsåtligt. Hade hon aldrig hört talas om, såklart. Hon började slå i SAOL (där det såklart inte står med) och ville inte godkänna det. Men jag sa bara kort att "det är en juridisk term, du kan titta i vilken bok du vill i min bokhylla". Och så skrev jag mina poäng. Har väntat på detta tillfälle. Hon får ju in sina medicinska termer i parti och minut.

Det läskiga är att inatt drömde jag att jag fick raseriutbrott på henne och skällde ut henne för hennes vidriga beteende. Hon sa att hon nog skulle gå, jag sa att det nog var bäst så, sedan stängde jag in mig i vardagsrummet tills hon gått. Jag ringde mamma och "förvarnade" om vad som hänt och så hade vi en släktkris, för hon tyckte jag skulle be om ursäkt och det skulle aldrig falla mig in. Och mina syskon tyckte jag var en hjälte. :-)

Jag måste erkänna att jag lekte med tanken att förverkliga min dröm flera gånger om ikväll... Moget.