En timmes stirrande framför en datorskärm och jag blev 4 biobiljetter rikare idag. Det är kul att vara försökskanin! Lite jobbigt för ögonen mot slutet bara, kändes som när man kör bil i dåligt väder på natten...
På tal om att köra bil; vad är det för vits med att ha trefilig motorväg om man bara använder två? Med risk för att låta som en stressad 08:a så blir jag tokig på folk som automatiskt lägger sig i mittfilen, trots att det är tomt på insidan. Allra mest tokig blir jag på dem när jag själv cruisar förbi dem på insidan och de tutar åt mig. För det första får man faktiskt köra om på insidan på dessa vägar och tycker de att det är obehagligt - lägg er där själva då så har ni bara EN fil att hålla koll på i backspegeln! Men det gick smidigt att komma hem, innerfilen är snabbfilen i den här stan...
Läste förresten att Henke Larsson inte kan ha nr 7 i Barcelona, för det numret är upptaget. Samtidigt som Henke ÄR nr sju för mig och andra Celtic-fans, så känns det på något sätt naturligt med ett byte nu. Nr 7 och Celtic hör liksom ihop, så blir det nr 9 nu skulle det kännas helt ok. Som början på något nytt liksom. Och jag kan fortfarande inte fatta att det är i Barcelona han ska lira - mitt spanska favoritlag! Jag har haft mina tvivel om honom i den ligan, för jag tror den fria roll han hade i Celtic var den perfekte för honom och jag tror inte han kan få den i spanska ligan, men jag hoppas såklart att jag har fel. Motståndarna kommer han gilla i varje fall, det har vi ju sett i UEFA-sammanhang redan. Och efter allt han gjort för Celtic så är han minsann värd några år i solen innan han åker hem! :-)
30 June 2004
28 June 2004
Blandat småblogg
Min väderflicka är rolig. När det regnar och är +13 har hon t-shirt men när solen skiner och det är +19 tar hon på sig en kofta. Pucko.
Har ni sett reklamen om att alla i världen inte har vatten, så Ramlösa och någon golftävling stödjer något vattenprojekt? Är det bara jag som tycker rösten låter som Stellan Skarsgård? Någon som vet om det är han?
Hm, på tal om reklam saknar jag den där Ewan McGregor talar om barnsjukhus i Skottland och vill att vi ska stödja dem. Så fin... reklam är bäst på bio. :-)
På tal om Skottland - jag har bergsabstinens! Imorgon knallar jag uppför Väsjöbacken tamejtusan. Tänkte om det fanns ett berg i närheten av Stockholm som man kunde göra en dagsutflykt till, men jag kollade i kartboken och man måste ju köra ända upp till Sundsvalls breddgrader om man ska ha något över 700m. Nu tar jag snart ett customer service jobb bara för att få flytta någon gång. Synd att det inte ligger en storstad i Jämtland, då hade jag kunnat flytta dit istället.
På Ki-jympan idag började jag med att slåss med Aragorn (jäklar vilken upper-cut han fick!), sköt pilbåge med Legolas och avslutade med gängslagsmål mot Capulets (vi vann). Utan fantasin hade det nog bara varit ett dödsjobbigt pass.
Funderar nu på att gå ut på balkonen och läsa, men jag vet inte vilken av de fyra böckerna jag vill läsa som jag ska börja med. Medan jag tar detta tuffa beslut lyssnar jag och väntar på att tejpen ska lossna och flagg-gardinen åka ner.
Där åkte den ner.
Ibland har man bara händerna fulla.
Har ni sett reklamen om att alla i världen inte har vatten, så Ramlösa och någon golftävling stödjer något vattenprojekt? Är det bara jag som tycker rösten låter som Stellan Skarsgård? Någon som vet om det är han?
Hm, på tal om reklam saknar jag den där Ewan McGregor talar om barnsjukhus i Skottland och vill att vi ska stödja dem. Så fin... reklam är bäst på bio. :-)
På tal om Skottland - jag har bergsabstinens! Imorgon knallar jag uppför Väsjöbacken tamejtusan. Tänkte om det fanns ett berg i närheten av Stockholm som man kunde göra en dagsutflykt till, men jag kollade i kartboken och man måste ju köra ända upp till Sundsvalls breddgrader om man ska ha något över 700m. Nu tar jag snart ett customer service jobb bara för att få flytta någon gång. Synd att det inte ligger en storstad i Jämtland, då hade jag kunnat flytta dit istället.
På Ki-jympan idag började jag med att slåss med Aragorn (jäklar vilken upper-cut han fick!), sköt pilbåge med Legolas och avslutade med gängslagsmål mot Capulets (vi vann). Utan fantasin hade det nog bara varit ett dödsjobbigt pass.
Funderar nu på att gå ut på balkonen och läsa, men jag vet inte vilken av de fyra böckerna jag vill läsa som jag ska börja med. Medan jag tar detta tuffa beslut lyssnar jag och väntar på att tejpen ska lossna och flagg-gardinen åka ner.
Där åkte den ner.
Ibland har man bara händerna fulla.
27 June 2004
Nu är det sluuuuuuuuuuuut
Jag önskar jag kunde säga att vi spelade som en påse nötter, att domaren var köpt av Holland och att Holland var dopade. Det kan jag inte. Därför är jag helt tom. Varken arg, besviken, förbannad eller frustrerad. Bara tom.
Såg ni att van Nistelrooy försökte göra en Zlatan? Men han är inte Zlatan, så det funkade såklart inte.
Vidhåller att Isaksson är kung.
Gillade inte att domaren valde att förlägga straffsparkarna till den sida som hade tre oranga läktare runt sig. Andra sidan var mer mixad. Alla vet vad starkt publikstöd betyder. Men det var nog inte det vi torskade på.
Nu håller jag stenhårt på Holland. Ska vi prompt åka ur kan vi väl åtminstone göra det mot europamästarna!
Såg ni att van Nistelrooy försökte göra en Zlatan? Men han är inte Zlatan, så det funkade såklart inte.
Vidhåller att Isaksson är kung.
Gillade inte att domaren valde att förlägga straffsparkarna till den sida som hade tre oranga läktare runt sig. Andra sidan var mer mixad. Alla vet vad starkt publikstöd betyder. Men det var nog inte det vi torskade på.
Nu håller jag stenhårt på Holland. Ska vi prompt åka ur kan vi väl åtminstone göra det mot europamästarna!
25 June 2004
En midsommarnatts(mar)dröm
Det finns prövningar, och så finns det prövningar framför en lång kö av glassköpare som snabbast möjligt vill hem till grillen igen.
En äldre dam betalar med kort. Hon slår koden och det börjar tjuta. Felmeddelande kommer upp på skärmen och jag ber henne slå koden igen. Det tjuter igen. Jag säger att hon slår för många siffror (det är då det tjuter), hon säger att hon inte gör det, jag får felmeddelande och så börjar vi från början igen. Låt oss snabbspola fram ett par minuter; scenen är fortfarande densamma. Jag upprepar tålmodigt att hon slår för många siffror.
"Nej," säger hon märkbart irriterat, "jag har den här koden."
"Men du slår fem siffror, koden är bara fyra."
"Lilla vän, det här är min kod. 0xxxx."
"Ok, det är fem siffror. Slå inte nollan."
Tanten slår koden igen, med nolla. Jag upprepar uppmaningen att slopa nollan. Några försök senare gör hon (äntligen) som jag säger. P.g.a. för många försök vill datorn köra med ID istället. Tanten suckar:
"Det är alltid strul med er på ICA."
1, 2, 3, 4, 5.......
En äldre dam betalar med kort. Hon slår koden och det börjar tjuta. Felmeddelande kommer upp på skärmen och jag ber henne slå koden igen. Det tjuter igen. Jag säger att hon slår för många siffror (det är då det tjuter), hon säger att hon inte gör det, jag får felmeddelande och så börjar vi från början igen. Låt oss snabbspola fram ett par minuter; scenen är fortfarande densamma. Jag upprepar tålmodigt att hon slår för många siffror.
"Nej," säger hon märkbart irriterat, "jag har den här koden."
"Men du slår fem siffror, koden är bara fyra."
"Lilla vän, det här är min kod. 0xxxx."
"Ok, det är fem siffror. Slå inte nollan."
Tanten slår koden igen, med nolla. Jag upprepar uppmaningen att slopa nollan. Några försök senare gör hon (äntligen) som jag säger. P.g.a. för många försök vill datorn köra med ID istället. Tanten suckar:
"Det är alltid strul med er på ICA."
1, 2, 3, 4, 5.......
Fredagsfyran, v. 26
Frågorna som vanligt direktkopierade ifrån Fredagsfyran.
Tema Förhållanden/ åldersskillnader:
1. Spelar åldersskillnader i ett förhållande någon betydelse? (T säger att det inte är några månader som räknas, utan decennier)
Det skiftar väl från fall till fall.
2. Finns det fördelar?
Beror kanske på vad man är ute efter.
3. Finns det nackdelar?
Hallå, jag blir paff när folk jag tycker är jämngamla inte känner till Drutten & Jena eller drack Portello, så jag skulle nog bli frustrerad över skilda preferensramar!
4. Andreas (suckern som står bakom sajten) brukar säga till mig att tio år är maxskillnaden pga av att det blir jobbigt att planera pensionen tillsammans. Men finns det någon sådan “maxgräns"?
Ok, pensionsplanering är kanske det sista jag skulle ta med i kärleksöverväganden, men... Tror nästan jag har ett slags 10 års "regel" uppåt, men bara typ 2 år nedåt. Det finns en psykologisk gräns när killarna blir yngre än min egen lillebror. Näpp, har inte växt ifrån den gränsen, men jag vet inte om det bara är en teoretisk gräns, har inte testat den än...
No offence, men det känns som lite beiga frågor den är veckan. Trodde det skulle bli midsommartema faktiskt. Nåja.
Tema Förhållanden/ åldersskillnader:
1. Spelar åldersskillnader i ett förhållande någon betydelse? (T säger att det inte är några månader som räknas, utan decennier)
Det skiftar väl från fall till fall.
2. Finns det fördelar?
Beror kanske på vad man är ute efter.
3. Finns det nackdelar?
Hallå, jag blir paff när folk jag tycker är jämngamla inte känner till Drutten & Jena eller drack Portello, så jag skulle nog bli frustrerad över skilda preferensramar!
4. Andreas (suckern som står bakom sajten) brukar säga till mig att tio år är maxskillnaden pga av att det blir jobbigt att planera pensionen tillsammans. Men finns det någon sådan “maxgräns"?
Ok, pensionsplanering är kanske det sista jag skulle ta med i kärleksöverväganden, men... Tror nästan jag har ett slags 10 års "regel" uppåt, men bara typ 2 år nedåt. Det finns en psykologisk gräns när killarna blir yngre än min egen lillebror. Näpp, har inte växt ifrån den gränsen, men jag vet inte om det bara är en teoretisk gräns, har inte testat den än...
No offence, men det känns som lite beiga frågor den är veckan. Trodde det skulle bli midsommartema faktiskt. Nåja.
24 June 2004
Jo, jag tänkte... förlåt.
Jag kan inte släppa hur orättvist jag tycker mina två sista betyg är. De står verkligen inte i proportion till arbetsinsats. Kriminologikursen läste jag på skoj och la inte ner mer än nödvändigt på litteraturen. Hemtentan skrev jag mest ur eget huvud och backade upp med lite fotnötter här och där. Förvisso stod det i instruktionerna att eget tankearbete skulle premieras, men jag trodde ju inte man kunde få VG bara genom att tänka själv!
Juridikkursen la jag verkligen ner tid på. Jag läste inte bara kurslitteratur utan sökte lite utanför den när jag inte tyckte att den räckte. I juridiken ska man inte tänka själv, där ska allt komma från böckerna.
Det är en skillnad jag beklagar.
Även om jag rök ihop med en viss kriminologilärare varenda lektion i vintras så uppmuntrades avvikande åsikter och eget tänkande. Det finns inget rätt och fel, bara olika synsätt. I juridiken säger lärare att de vill få oss att tänka själva, men när det väl görs och det inte stämmer med lärarnas eller just den bokens syn, då är det fel. Jag har märkt att avvikande åsikter eller nya idéer inte accepteras om de inte backas upp med namngivna status-namn. Jag kan inte uttrycka en idé och få credit för den ens om det finns tunga namn som tycker detsamma, om jag inte direkt kan hänvisa till dem. Men då får jag credit för att jag researchat och konsulterat en auktoritet på rätt sätt, inte för att jag tänkt själv och sedan sökt med lykta efter någon som tycker likadant så att jag kan bli tagen på allvar.
Min uppsatshandledare uttryckte detta på bästa möjliga sätt när jag la fram mina egna tankar om valt ämne. "I en uppsats skriver man inget nytt. Man använder vad andra skriver. Det enda nya är ordningen på styckena."
Inte undra på att jurister är så fyrkantiga. Jag ska nog inte bli jurist, jag tror jag tänker och ifrågasätter för mycket. Jag ska nog bli en sån som skriver ledare i tidningar eller skriver kritiska rapporter för Amnesty istället. :-)
Juridikkursen la jag verkligen ner tid på. Jag läste inte bara kurslitteratur utan sökte lite utanför den när jag inte tyckte att den räckte. I juridiken ska man inte tänka själv, där ska allt komma från böckerna.
Det är en skillnad jag beklagar.
Även om jag rök ihop med en viss kriminologilärare varenda lektion i vintras så uppmuntrades avvikande åsikter och eget tänkande. Det finns inget rätt och fel, bara olika synsätt. I juridiken säger lärare att de vill få oss att tänka själva, men när det väl görs och det inte stämmer med lärarnas eller just den bokens syn, då är det fel. Jag har märkt att avvikande åsikter eller nya idéer inte accepteras om de inte backas upp med namngivna status-namn. Jag kan inte uttrycka en idé och få credit för den ens om det finns tunga namn som tycker detsamma, om jag inte direkt kan hänvisa till dem. Men då får jag credit för att jag researchat och konsulterat en auktoritet på rätt sätt, inte för att jag tänkt själv och sedan sökt med lykta efter någon som tycker likadant så att jag kan bli tagen på allvar.
Min uppsatshandledare uttryckte detta på bästa möjliga sätt när jag la fram mina egna tankar om valt ämne. "I en uppsats skriver man inget nytt. Man använder vad andra skriver. Det enda nya är ordningen på styckena."
Inte undra på att jurister är så fyrkantiga. Jag ska nog inte bli jurist, jag tror jag tänker och ifrågasätter för mycket. Jag ska nog bli en sån som skriver ledare i tidningar eller skriver kritiska rapporter för Amnesty istället. :-)
23 June 2004
Det är skoj nästan jämt
Har hittat en ny leksak till min blogg. En väderflicka! Vill jag nu veta vad det är för väder ute slipper jag dra ifrån gardinerna (läs: dra ner de flaggor jag satt upp som skydd för solen i mina gardinlösa fönster) utan kan slå på datorn istället. Och så får ni se hur jag har det hos mig. Åh så skoj.
Behöver allt som är skoj nu. Kollade mina senaste tentor idag och visserligen fick jag högsta betyg i kriminologi men jag misslyckades totalt i juridiken. Jag fattar det inte, jag som tyckte jag behärskade hela klabbet... Ska till uni imorgon och ta en titt på det där pappret. Det måste vara nåt som är galet... Trodde faktiskt på AB (problemet på tentan var ju att jag kunde skriva för mycket) och tänkte att skiter det sig ordentligt så får jag Ba, men B... hur i hela... Jag är i chock.
Vilket är ett steg framåt. När jag fick beskedet var jag på väg att lägga mig på spåret. Kändes som om livet var slut. Jag behövde AB på den här kursen. Nu får jag skriva en uppsats som inte är av denna världen - och se till att den är 20p istället för 10. Fan också, jag behöver inte mer press just nu!
Ah, nu är det dags för mer skoj. Bästa sättet att kväva en depression är att se till att man inte har tid för den. Heja Tjeckien! Och heja Holland!
Behöver allt som är skoj nu. Kollade mina senaste tentor idag och visserligen fick jag högsta betyg i kriminologi men jag misslyckades totalt i juridiken. Jag fattar det inte, jag som tyckte jag behärskade hela klabbet... Ska till uni imorgon och ta en titt på det där pappret. Det måste vara nåt som är galet... Trodde faktiskt på AB (problemet på tentan var ju att jag kunde skriva för mycket) och tänkte att skiter det sig ordentligt så får jag Ba, men B... hur i hela... Jag är i chock.
Vilket är ett steg framåt. När jag fick beskedet var jag på väg att lägga mig på spåret. Kändes som om livet var slut. Jag behövde AB på den här kursen. Nu får jag skriva en uppsats som inte är av denna världen - och se till att den är 20p istället för 10. Fan också, jag behöver inte mer press just nu!
Ah, nu är det dags för mer skoj. Bästa sättet att kväva en depression är att se till att man inte har tid för den. Heja Tjeckien! Och heja Holland!
JAAAAAAA!!!!!!!
Det är allt jag kan säga just nu. Jag är helt slut. Och helt berusad. Och helt... JAAAAAAA!!!!!!!!
Och det var så jäkla gött att komma hem och se en italiensk bekant som skickat ett mail som sa "Forza Italia" och att sedan få svara henne:
"Ciao, ciao Italiaaaaaaa...."
Drömresultatet slog in. Nu vill jag möta Holland i kvarten så jag kan börja kriga med Minke. He, he.
Fy fan, det här trodde jag aldrig efter 45 minuter... eller efter 80. Tur att fotboll inte är logiskt.
Och det var så jäkla gött att komma hem och se en italiensk bekant som skickat ett mail som sa "Forza Italia" och att sedan få svara henne:
"Ciao, ciao Italiaaaaaaa...."
Drömresultatet slog in. Nu vill jag möta Holland i kvarten så jag kan börja kriga med Minke. He, he.
Fy fan, det här trodde jag aldrig efter 45 minuter... eller efter 80. Tur att fotboll inte är logiskt.
21 June 2004
1, 2, 3...
För det första, det här är ju sjukt, jag kan varken gå in på weblogs eller på mina egna bloggar, men jag kan skriva! Får väl fortsätta med det och läsa vad jag skrivit senare någongång.
För det andra, när jag läser detta undrar jag var Carl Hamilton finns nu när man behöver honom.
För det tredje, för att inte gilla Strindberg och för att ha blivit tvångsmatad med Fröken Julie så jag spyr på den så överlevde jag Parkteaterns uppsättning av densamma förvånansvärt väl nu ikväll. Lite ont i öronen bara. Måste tjejer skrika så förjordat? Jag förstod väl att hon var upprörd men det fanns inte en chans att höra vad hon skrek. Dessutom gillar jag fortfarande inte Strindberg, men nu blev jag påmind om varför. Förutom vissa skarpa iakttagelser och vassa repliker så gillar jag varken hans människosyn, kvinnosyn eller livssyn. De kan stanna på det århundrade han skrev på, tack så mycket.´
Till sist, Frankrike-Grekland kan jag missa, England-Portugal tänker jag inte missa. Imorgon är frågan om vi verkligen vill möta ett Tjeckien på G eller om vi föredrar ett Holland/Tyskland på dekis... Äh, skitsamma förresten, så länge Italien får åka hem!
För det andra, när jag läser detta undrar jag var Carl Hamilton finns nu när man behöver honom.
För det tredje, för att inte gilla Strindberg och för att ha blivit tvångsmatad med Fröken Julie så jag spyr på den så överlevde jag Parkteaterns uppsättning av densamma förvånansvärt väl nu ikväll. Lite ont i öronen bara. Måste tjejer skrika så förjordat? Jag förstod väl att hon var upprörd men det fanns inte en chans att höra vad hon skrek. Dessutom gillar jag fortfarande inte Strindberg, men nu blev jag påmind om varför. Förutom vissa skarpa iakttagelser och vassa repliker så gillar jag varken hans människosyn, kvinnosyn eller livssyn. De kan stanna på det århundrade han skrev på, tack så mycket.´
Till sist, Frankrike-Grekland kan jag missa, England-Portugal tänker jag inte missa. Imorgon är frågan om vi verkligen vill möta ett Tjeckien på G eller om vi föredrar ett Holland/Tyskland på dekis... Äh, skitsamma förresten, så länge Italien får åka hem!
Paniniminnen
Trodde inte mina ögon när jag var och handlade igår, kiosken sålde Paninibilder för fotbolls-EM. Jag trodde inte de fanns längre! I ren nostalgieufori var jag på väg att köpa ett paket, men jag nöjde mig med att gå hem fånleende istället.
Jag minns att fotbollsbilder inte var lika populära som hockeybilder på min skolgård uppe i Västerbotten. Kan ju förklaras med att våra favoritfotbollslag, IFK Rundvik och IFK Holmsund, inte spelade så högt. Däremot var samhället uppdelat mellan Björklöven och MoDo och Skellefteå var intressanta på sitt eget lilla vis. Det var nämligen alldeles särskilt roligt att använda Skelleftespelarnas bilder som voodoo-dockor...
Min idol hette Matti Pauna och spelade i Löven. Jag fick hans bild sommaren 87 på en bensinmack i Norrtälje. Jag flämtade som om jag vunnit en miljon och sedan dansade jag en stund till Norrtäljebornas förundran. Lövenspelare gick inte att byta till sig, dem fick man fixa själv.
Andra gick inte att byta bort. Min Svarte Petter hette Hans Cederholm och spelade i AIK. Han såg ut som en i björnligan och ingen hade hört talas om honom, men jag fick honom i vartannat paket. Ett tag fick han tjäna som tejp åt mina affischer, sedan kom jag på ett knep. Jag hade täta kontakter med Stockholm och allt som hände därnere var coolt där uppe. Alltså talade jag mig varm om vilken hjälte Cederholm var "Ner' i Stockholm", hur bra han egentligen var och att jag blivit erbjuden fantastiska saker i utbyte. Det funkade, det blev lite lättare att bli av med honom. Jag vill minnas att jag lyckades fixa Håkan Loob och en annan FBKare mot honom genom att sucka och låtsas att jag gjorde en jättetaskig affär. FBK:are hade nästan lika hög status som Lövenspelare. Det var de lagen som var Sveriges giganter på den tiden, om ni minns det...
Nejdå, jag var inte oschysst som lurades så där, hela grejen med hockeybilder är ju att göra bra affärer. Affärsklimatet var hårt och det låg på sitt eget ansvar att hålla sig informerad om spelare och deras status. Trodde man att Nichlas Holmgren var bättre än Göte Wälitalo så fick man skylla sig själv.
Det enda lurendrejeri jag erkänner mig skyldig till är Torbjörn Nilssons autograf. Pappa hade en bekant som hette Torbjörn Nilsson och som en gång hade spelat fotboll och faktiskt nere i Göteborg, även om det inte var för blåvitt eller ens på högre nivå. Jag såg på en check att hans signatur var ganska lik "den" Torbjörn Nilssons, så jag bad honom signera en hel A4. Dessa (katt)guldlappar levde jag på ett helt skolår. Vilka spelare jag lyckades byta till mig...
Albumen var det viktigaste i våra liv. Dels för att identifiera spelare man pratade om men också för att kolla statistik. Under varje bild fanns lite om spelaren och längst bak förde man in resultat från varje omgång. Jag var statistiknörd så jag hade järnkoll på det där. Kunde jag inte somna hände det att jag räknade ut medellängd, medelålder, medelskott på mål eller något annat medel. Ingen kunde angripa statistik baserat på ett hockeyalbum!
När jag och min lika sporttokiga kompis upptäckte killar i tolvårsåldern fick albumen en ny betydelse. Då och då satt vi där och vid sidan av "bäste back" och "skulle vi ta ut i Tre Kronor" valde vi "snyggast i varje lag", "snyggast på varje uppslag" eller om vi var riktigt pilska "snyggast på varje sida". Väsby IK var våra favoriter i det fallet; laget med 95% snyggingar, enligt våra statistiska uträkningar.
Någon gång under vintern i sexan kom min kompis pappa in när vi satt i hennes säng och valde "snyggast i laget". Vi tystnade, han tittade på oss, sedan vände han sig om och på vägen ut sa han högt för sig själv; "tack gode Gud, de är normala". Vad han nu menade med det...
Jag minns att fotbollsbilder inte var lika populära som hockeybilder på min skolgård uppe i Västerbotten. Kan ju förklaras med att våra favoritfotbollslag, IFK Rundvik och IFK Holmsund, inte spelade så högt. Däremot var samhället uppdelat mellan Björklöven och MoDo och Skellefteå var intressanta på sitt eget lilla vis. Det var nämligen alldeles särskilt roligt att använda Skelleftespelarnas bilder som voodoo-dockor...
Min idol hette Matti Pauna och spelade i Löven. Jag fick hans bild sommaren 87 på en bensinmack i Norrtälje. Jag flämtade som om jag vunnit en miljon och sedan dansade jag en stund till Norrtäljebornas förundran. Lövenspelare gick inte att byta till sig, dem fick man fixa själv.
Andra gick inte att byta bort. Min Svarte Petter hette Hans Cederholm och spelade i AIK. Han såg ut som en i björnligan och ingen hade hört talas om honom, men jag fick honom i vartannat paket. Ett tag fick han tjäna som tejp åt mina affischer, sedan kom jag på ett knep. Jag hade täta kontakter med Stockholm och allt som hände därnere var coolt där uppe. Alltså talade jag mig varm om vilken hjälte Cederholm var "Ner' i Stockholm", hur bra han egentligen var och att jag blivit erbjuden fantastiska saker i utbyte. Det funkade, det blev lite lättare att bli av med honom. Jag vill minnas att jag lyckades fixa Håkan Loob och en annan FBKare mot honom genom att sucka och låtsas att jag gjorde en jättetaskig affär. FBK:are hade nästan lika hög status som Lövenspelare. Det var de lagen som var Sveriges giganter på den tiden, om ni minns det...
Nejdå, jag var inte oschysst som lurades så där, hela grejen med hockeybilder är ju att göra bra affärer. Affärsklimatet var hårt och det låg på sitt eget ansvar att hålla sig informerad om spelare och deras status. Trodde man att Nichlas Holmgren var bättre än Göte Wälitalo så fick man skylla sig själv.
Det enda lurendrejeri jag erkänner mig skyldig till är Torbjörn Nilssons autograf. Pappa hade en bekant som hette Torbjörn Nilsson och som en gång hade spelat fotboll och faktiskt nere i Göteborg, även om det inte var för blåvitt eller ens på högre nivå. Jag såg på en check att hans signatur var ganska lik "den" Torbjörn Nilssons, så jag bad honom signera en hel A4. Dessa (katt)guldlappar levde jag på ett helt skolår. Vilka spelare jag lyckades byta till mig...
Albumen var det viktigaste i våra liv. Dels för att identifiera spelare man pratade om men också för att kolla statistik. Under varje bild fanns lite om spelaren och längst bak förde man in resultat från varje omgång. Jag var statistiknörd så jag hade järnkoll på det där. Kunde jag inte somna hände det att jag räknade ut medellängd, medelålder, medelskott på mål eller något annat medel. Ingen kunde angripa statistik baserat på ett hockeyalbum!
När jag och min lika sporttokiga kompis upptäckte killar i tolvårsåldern fick albumen en ny betydelse. Då och då satt vi där och vid sidan av "bäste back" och "skulle vi ta ut i Tre Kronor" valde vi "snyggast i varje lag", "snyggast på varje uppslag" eller om vi var riktigt pilska "snyggast på varje sida". Väsby IK var våra favoriter i det fallet; laget med 95% snyggingar, enligt våra statistiska uträkningar.
Någon gång under vintern i sexan kom min kompis pappa in när vi satt i hennes säng och valde "snyggast i laget". Vi tystnade, han tittade på oss, sedan vände han sig om och på vägen ut sa han högt för sig själv; "tack gode Gud, de är normala". Vad han nu menade med det...
20 June 2004
Världen är en skolgård
Kan inte nå weblogs.se, kan inte nå några bloggar på blogspot och självklart då inte mina egna heller. Så då kan jag inte nå mina favoritbloggar, för deras länkar ligger såklart på mina sidor. Farao att allt ska knasa samtidigt!
Men skriva går tydligen bra.
Tja, kan ju skriva att jag och mina bedrövade juristkompisar nog inte behöver oroa oss för att inte hitta jobb. USA's statsledning skulle behöva byta ut hela staben verkar det som... Inte nog med att de fick hela världen att gapa över sin högst personliga och hemsnickrade tolkning av "självförsvar" när de skulle attackera Irak, nu hittar de på en minst lika fantastisk tolkning av tortyrkonventionerna. Hade det inte varit på riktigt hade jag roat mig kungligt med deras historier. Det verkar dock som att det bara är en liten grupp rådgivare som har denna livliga fantasi, resten håller sig för huvudet och väntar på fallet.
Bl a har de försökt slå knut på sig själva i att försöka få Al Qaida och Talibaner att inte omfattas av Geneve konventionen. De menar att de inte är militärer. Sorry lads, hade ni gått en termin till i skolan hade ni fått veta att det inte spelar någon roll vilken status de har när konflikten väl brutit ut, oavsett hur den uppstått. Och inte ens USA kan väl förneka att en konflikt faktiskt pågår.
Kan inte alla västvärldens länder gå ihop och säga åt storebror att sluta fåna sig snart. Hela världsläget liknar en skolgård där den tuffe killen får göra som han vill för att han är stor, kaxig och tuff medan de övriga 350 tittar ner i marken och hoppas att han inte ska ge sig på just dem.
USA gjorde en stor insats för Europa på 40-talet (även om britter, fransmän och andra européer skötte uppspelet och la den avgörande passen) men har vi inte tackat nog för det nu? Den matchen är över, Rålambshovsparken är tömd, inte ens Brolin var hjälte för evigt. Det är dags att ta ner USA på jorden också. Vad tror ni de skulle göra om vi sa ifrån? De skulle naurligtvis inte starta en väpnad konflikt men kan vi åtminstone inte testa en finansiell? Kör med VISA i passen, kör handelsbojkott mellan kontinenterna. Tough shit, vi får väl dricka Apotekarnes och Irn Bru ett tag framöver, kolla på brittiska komedier och svenska polisfilmer. De behöver faktiskt europeiskt stål, vi behöver dollar, jag slår vad om att vi båda skulle hitta alternativ. Jag slår vad om att de inte skulle kunna ignorera oss, också.
Europa är den där stora, tysta massan som står i ring och tittar på. Är det inte dags att vi slutar mumla för oss själva snart och säger ifrån?
Våga säga nej till mobbing!
Men skriva går tydligen bra.
Tja, kan ju skriva att jag och mina bedrövade juristkompisar nog inte behöver oroa oss för att inte hitta jobb. USA's statsledning skulle behöva byta ut hela staben verkar det som... Inte nog med att de fick hela världen att gapa över sin högst personliga och hemsnickrade tolkning av "självförsvar" när de skulle attackera Irak, nu hittar de på en minst lika fantastisk tolkning av tortyrkonventionerna. Hade det inte varit på riktigt hade jag roat mig kungligt med deras historier. Det verkar dock som att det bara är en liten grupp rådgivare som har denna livliga fantasi, resten håller sig för huvudet och väntar på fallet.
Bl a har de försökt slå knut på sig själva i att försöka få Al Qaida och Talibaner att inte omfattas av Geneve konventionen. De menar att de inte är militärer. Sorry lads, hade ni gått en termin till i skolan hade ni fått veta att det inte spelar någon roll vilken status de har när konflikten väl brutit ut, oavsett hur den uppstått. Och inte ens USA kan väl förneka att en konflikt faktiskt pågår.
Kan inte alla västvärldens länder gå ihop och säga åt storebror att sluta fåna sig snart. Hela världsläget liknar en skolgård där den tuffe killen får göra som han vill för att han är stor, kaxig och tuff medan de övriga 350 tittar ner i marken och hoppas att han inte ska ge sig på just dem.
USA gjorde en stor insats för Europa på 40-talet (även om britter, fransmän och andra européer skötte uppspelet och la den avgörande passen) men har vi inte tackat nog för det nu? Den matchen är över, Rålambshovsparken är tömd, inte ens Brolin var hjälte för evigt. Det är dags att ta ner USA på jorden också. Vad tror ni de skulle göra om vi sa ifrån? De skulle naurligtvis inte starta en väpnad konflikt men kan vi åtminstone inte testa en finansiell? Kör med VISA i passen, kör handelsbojkott mellan kontinenterna. Tough shit, vi får väl dricka Apotekarnes och Irn Bru ett tag framöver, kolla på brittiska komedier och svenska polisfilmer. De behöver faktiskt europeiskt stål, vi behöver dollar, jag slår vad om att vi båda skulle hitta alternativ. Jag slår vad om att de inte skulle kunna ignorera oss, också.
Europa är den där stora, tysta massan som står i ring och tittar på. Är det inte dags att vi slutar mumla för oss själva snart och säger ifrån?
Våga säga nej till mobbing!
19 June 2004
Dagen efter...
Jag är extremt billig i drift. Några öl och jäger och jag är "backdrunk" för att citera en arbetskollega. Aldrig har väl 5 timmar sniglat sig fram så långsamt på jobbet. Men det stämmer att man blir mer känslig dagen efter; så där högt brukar inte apparaten pipa, så där många skrikiga ungar brukar inte komma och var sjutton kom alla jobbiga pensionärer ifrån!
Som jag bloggade inatt så anser jag att vi hade jordens röta igår vid 1-1 målet. Det tycker såklart inte alla. En riktigt bra spelare har tur och i en sådan flax- och reflexsituation som igår är det mer tur än skicklighet inblandat. Jag älskar spelare med tur. Men några jäkla proportioner får det väl finnas!
De italienska fjollorna gråter väl floder nu. Hela världen är orättvis och spelar vi oavgjort på tisdag så stampar väl jättebebisarna i golvet och plutar med munnen: "Nu är inte vi mä!"
Nej, precis.
Upptagen av att rädda världen som jag var (trodde aldrig jag skulle komma ur labyrinten i Forest Temple...) så missade jag att Holland - Tjeckien hade börjat. Kom in precis när Holland gjort 2-0. Vilken kanonkul match det var! Fast jag får nog hålla mig ifrån min holländska kompis M ett tag... snacka om att jag förde otur med mig... ska nog INTE kolla på deras match på onsdag. Men det blir svårt att hålla sig ifrån den thrillern!
Nu ska jag kolla på Den Blå Lagunen och se om den är så bra som jag fått för mig. Har funderat på att köpa DVDn i snart ett år men alltid prioriterat bort den. Kan nämligen inte komma på om det var den eller Det Stora Blå som var min favorit...
Som jag bloggade inatt så anser jag att vi hade jordens röta igår vid 1-1 målet. Det tycker såklart inte alla. En riktigt bra spelare har tur och i en sådan flax- och reflexsituation som igår är det mer tur än skicklighet inblandat. Jag älskar spelare med tur. Men några jäkla proportioner får det väl finnas!
De italienska fjollorna gråter väl floder nu. Hela världen är orättvis och spelar vi oavgjort på tisdag så stampar väl jättebebisarna i golvet och plutar med munnen: "Nu är inte vi mä!"
Nej, precis.
Upptagen av att rädda världen som jag var (trodde aldrig jag skulle komma ur labyrinten i Forest Temple...) så missade jag att Holland - Tjeckien hade börjat. Kom in precis när Holland gjort 2-0. Vilken kanonkul match det var! Fast jag får nog hålla mig ifrån min holländska kompis M ett tag... snacka om att jag förde otur med mig... ska nog INTE kolla på deras match på onsdag. Men det blir svårt att hålla sig ifrån den thrillern!
Nu ska jag kolla på Den Blå Lagunen och se om den är så bra som jag fått för mig. Har funderat på att köpa DVDn i snart ett år men alltid prioriterat bort den. Kan nämligen inte komma på om det var den eller Det Stora Blå som var min favorit...
Fredagsfyran, v. 25
Tema anonymitet+:
1. Är du anonym utav dig på bloggen?
Både och. Jag har inte hela namnet, men å andra sidan är jag så personlig och har så många speciella detaljer att det inte bör vara några problem att lista ut vem jag är, om man misstänker vem jag är alltså... Funderar dock på att köra öppet, frågan är bara... det finns lite att fundera över först, vilken inriktning jag ska ha; privat eller allmän.
2. Varför tror du folk vill vara anonyma?
Det ligger en viss frihet och trygghet i att vara anonym. Jag vet att vissa skulle ha väldigt starka åsikter om vissa saker jag skrivit, och skriver. Jag vet, jag skulle kunna vara rakryggad och ta det, men ärligt, jag orkar inte. Å andra sidan tror jag faktiskt inte att just dessa läser, så egentligen...
3. Spelar det någon roll? (fråga 2 alltså)
Äh, både ock tror jag. På ett sätt spelar det väl ingen roll eftersom man i alla fall inte vet om ens utsatta namn är sanna. Å andra sidan, det brukar väl märkas efter ett tag om skribenten är seriös eller inte, oavsett om det står Pelle eller Nalle Puh som underskrift. Hm, känns som att man är färgad av internet- och chatkultur... Alla har väl olika motiv för sina bloggar, det är väl inte alla som kräver en känd skribent antar jag.
4. Hur känns det idag?(jag kom inte på någon fråga 4 inom ämnet…)
Trött, ont i huvudet. Det blir så med lite för mycket öl och jäger i kroppen och så arbete på det...
1. Är du anonym utav dig på bloggen?
Både och. Jag har inte hela namnet, men å andra sidan är jag så personlig och har så många speciella detaljer att det inte bör vara några problem att lista ut vem jag är, om man misstänker vem jag är alltså... Funderar dock på att köra öppet, frågan är bara... det finns lite att fundera över först, vilken inriktning jag ska ha; privat eller allmän.
2. Varför tror du folk vill vara anonyma?
Det ligger en viss frihet och trygghet i att vara anonym. Jag vet att vissa skulle ha väldigt starka åsikter om vissa saker jag skrivit, och skriver. Jag vet, jag skulle kunna vara rakryggad och ta det, men ärligt, jag orkar inte. Å andra sidan tror jag faktiskt inte att just dessa läser, så egentligen...
3. Spelar det någon roll? (fråga 2 alltså)
Äh, både ock tror jag. På ett sätt spelar det väl ingen roll eftersom man i alla fall inte vet om ens utsatta namn är sanna. Å andra sidan, det brukar väl märkas efter ett tag om skribenten är seriös eller inte, oavsett om det står Pelle eller Nalle Puh som underskrift. Hm, känns som att man är färgad av internet- och chatkultur... Alla har väl olika motiv för sina bloggar, det är väl inte alla som kräver en känd skribent antar jag.
4. Hur känns det idag?(jag kom inte på någon fråga 4 inom ämnet…)
Trött, ont i huvudet. Det blir så med lite för mycket öl och jäger i kroppen och så arbete på det...
17 June 2004
Livet är ett tv-spel
Inga bloggar, inga mail, ingen koll, ingen träning, definitivt inget plugg. Jag har inte tid, jag håller på att rädda världen! Jag hade totalt glömt hur beroendeframkallande Zelda på Nintendo 64 är. De senaste dagarna har jag gjort ett tamt försök att läsa igenom artiklar jag måste läsa, men det har alltid slutat i tv-soffan. Hur var det nu jag gjorde för att hitta spöket och få hookshoten?
Jag är mäkta stolt, för jag har fixat alla tre stenar på egen hand och nu är jag STOR!!! Så långt har jag aldrig kommit förr! Och jag har gjort ALLT på egen hand, jag har inte begärt hjälp (när det gäller tv-spel frågar man inte om hjälp, man kräver det med stöd av hot om ond bråd död) av min bror en enda gång. Däremot har jag förstås sökt FAQ på internet... ibland kör man helt enkelt fast, jag tror det är en del av spelet, att man SKA involvera andra. Annars blir ju tv-spelsnördar helt isolerade.
Och - jag har inte dött en enda gång! Jag har varit nära, absolut, men då har jag snabbt sparat spelet och stängt av konsolen innan Carina hunnit dra sin sista suck. Det är det livet går ut på, att lura döden.
Nu har jag kört fast igen, i något blockflyttarpussel inne i en borg. Funderar på att vila hjärnan och kanske byta bort den där blåa hönan jag släpar på, jag ska visst ge den till en muterad kille i en skog och få en konstig svamp i utbyte. Kan vara skoj att se vart det leder mig.
Men vi tar det... på lördag!?!? Shit. Hm... kanske är tur att man har jobb imorgon och fotboll imorgon kväll. För förståndets skull. Även en besatt hjälte måste vila ibland.
Jag är mäkta stolt, för jag har fixat alla tre stenar på egen hand och nu är jag STOR!!! Så långt har jag aldrig kommit förr! Och jag har gjort ALLT på egen hand, jag har inte begärt hjälp (när det gäller tv-spel frågar man inte om hjälp, man kräver det med stöd av hot om ond bråd död) av min bror en enda gång. Däremot har jag förstås sökt FAQ på internet... ibland kör man helt enkelt fast, jag tror det är en del av spelet, att man SKA involvera andra. Annars blir ju tv-spelsnördar helt isolerade.
Och - jag har inte dött en enda gång! Jag har varit nära, absolut, men då har jag snabbt sparat spelet och stängt av konsolen innan Carina hunnit dra sin sista suck. Det är det livet går ut på, att lura döden.
Nu har jag kört fast igen, i något blockflyttarpussel inne i en borg. Funderar på att vila hjärnan och kanske byta bort den där blåa hönan jag släpar på, jag ska visst ge den till en muterad kille i en skog och få en konstig svamp i utbyte. Kan vara skoj att se vart det leder mig.
Men vi tar det... på lördag!?!? Shit. Hm... kanske är tur att man har jobb imorgon och fotboll imorgon kväll. För förståndets skull. Även en besatt hjälte måste vila ibland.
16 June 2004
Ska det vara gott eller nyttigt, fröken?
Normala dagar äter jag grovt bröd på morgonen, men ibland har jag "mysfrukost" och då har jag gärna rostat bröd med marmelad och ibland när jag äter soppa känner jag bara inte för kavring till. Igår skulle jag köpa sådant gott, saftigt bröd som man kan rosta. Hittade något som hette Pågens energi och det var grovt fast saftigt. Tydligen var det bara 4% socker i (normala mjuka bröd har ca 10) och övriga värden var helt ok, så jag tog det. Det finns väl inget som hindrar att man kan vara nyttig och mysig samtidigt?
Glömde en sak bara. Man blir mycket mättare av grovt bröd. Hade tänkt äta soppa och "gott" bröd till middag så jag kunde knapra chips till Tyskland - Holland. Blev inget mer den kvällen. Det känns som en planeringsmiss, men jag antar att det var ett bra resultat. Man behöver inte välja gott eller nyttigt, nu finns både ock.
Eftersom jag var nyttig lik förbannat igårkväll så blir det rostad bagel med jordgubbsmarmelad till frukost idag. Det är inte nyttigt, men otroligt gott.
Glömde en sak bara. Man blir mycket mättare av grovt bröd. Hade tänkt äta soppa och "gott" bröd till middag så jag kunde knapra chips till Tyskland - Holland. Blev inget mer den kvällen. Det känns som en planeringsmiss, men jag antar att det var ett bra resultat. Man behöver inte välja gott eller nyttigt, nu finns både ock.
Eftersom jag var nyttig lik förbannat igårkväll så blir det rostad bagel med jordgubbsmarmelad till frukost idag. Det är inte nyttigt, men otroligt gott.
15 June 2004
5-0
När Djurgården nu funderar på att bygga en egen arena så föreslår jag att de tar en titt på den i Lissabon. Jag gillade starkt Vindbryggorna mellan läktare och innerplan. De eggar inte bara fantasin utan ger även utsökt säkerhet mot planinvasioner, pricken över i vore lite krokodiler i vallgravarna också. Bygg ett Klocktorn i varje läktarhörn och låt byggmaterialet vara livstidsbeständiga stenblock, i den miljön vore det helrätt med publikvärdar med svärd och sköld. Namnet säger sig självt - Stadionborgen!
I Giganternas Kamp kan nu meddelas att Larsson leder över Ljungberg och Ibrahimovic med siffrorna 2-1-1. Fortsättning följer på fredag.
"Där hade ju domaren kunnat välja att blåsa straff."
"Ja, det hade han."
"Men det gjorde han inte."
"Nej, det gjorde han inte."
(Perlskog och Kåmark i toppform...)
Iste, popcorn, chokladask och två tjejer insvepta i Sverigefärger, uppkrupna i soffan framför tv:n - en bild från en EM-kväll någonstans i Sverige.
Jag brukar hålla låg profil vad gäller domaren, men hur dömde han egentligen?!
Det känns fortfarande fel att se Larsson i nr 11. Larsson har nr 7. Petrov fick ju behålla 19! Och Källström hade 16! Hade han valt det här själv eller???
Bulgarien hade gett sig fan på att skada Ljungberg, va? Eller var det bara för att bönderna skull få skryta hemma i byn att "jag hade närkontakt med Europas sexigaste spelare..."???
Vilken stämning på läktarna! Vilken underbar sång! Sista minuten imorgon kanske?
Förresten var det en härlig känsla att åka tvärs genom Stockholm inatt med segerrusiga svenskar överallt. Folk är så glada! Och en amerikansk backpacker, som inte fattade någonting, fick en svensk mössa på pendeltåget. Händer inte en vanlig torsdag.
Fick ett sms från en holländsk kompis som hejat frenetiskt på Sverige. Imorgon (senare idag...) är det min tur att heja på Holland. Kan behöva all hjälp de kan få mot tyskarna. Vad mina tyska kompisar tycker tjiiter jag i, de vinner för ofta ändå. Enligt holländskan är båda lagen i kris just nu så jag ska inte förvänta mig "sexy football" imorgon. Ok, men någongång skulle jag vilja se det. Jag undrar hur det ser ut...
Ungefär som andra halvlek idag, kanske?! :-D
I Giganternas Kamp kan nu meddelas att Larsson leder över Ljungberg och Ibrahimovic med siffrorna 2-1-1. Fortsättning följer på fredag.
"Där hade ju domaren kunnat välja att blåsa straff."
"Ja, det hade han."
"Men det gjorde han inte."
"Nej, det gjorde han inte."
(Perlskog och Kåmark i toppform...)
Iste, popcorn, chokladask och två tjejer insvepta i Sverigefärger, uppkrupna i soffan framför tv:n - en bild från en EM-kväll någonstans i Sverige.
Jag brukar hålla låg profil vad gäller domaren, men hur dömde han egentligen?!
Det känns fortfarande fel att se Larsson i nr 11. Larsson har nr 7. Petrov fick ju behålla 19! Och Källström hade 16! Hade han valt det här själv eller???
Bulgarien hade gett sig fan på att skada Ljungberg, va? Eller var det bara för att bönderna skull få skryta hemma i byn att "jag hade närkontakt med Europas sexigaste spelare..."???
Vilken stämning på läktarna! Vilken underbar sång! Sista minuten imorgon kanske?
Förresten var det en härlig känsla att åka tvärs genom Stockholm inatt med segerrusiga svenskar överallt. Folk är så glada! Och en amerikansk backpacker, som inte fattade någonting, fick en svensk mössa på pendeltåget. Händer inte en vanlig torsdag.
Fick ett sms från en holländsk kompis som hejat frenetiskt på Sverige. Imorgon (senare idag...) är det min tur att heja på Holland. Kan behöva all hjälp de kan få mot tyskarna. Vad mina tyska kompisar tycker tjiiter jag i, de vinner för ofta ändå. Enligt holländskan är båda lagen i kris just nu så jag ska inte förvänta mig "sexy football" imorgon. Ok, men någongång skulle jag vilja se det. Jag undrar hur det ser ut...
Ungefär som andra halvlek idag, kanske?! :-D
14 June 2004
Om man inte rör på sig står man still
Högst motvilligt måste jag erkänna att gårdagens händelse påverkade mig hela natten. Jag var på uselt humör när prusseluskan gick och kunde såklart inte gå och lägga mig i det tillståndet. I den situationen finns bara en sak som hjälper - Vänner. Så jag laddade ner ett par slumpvisa avsnitt, käkade allt chips och godis jag hade (varför har man inte mer hemma när man väl behöver det?) och skrattade fram till tvåtiden på morgonen. Inget tar udden av ett åskmoln som lite Phoebe och Joey.
Och under tiden kom jag på att det inte är konstigt att hon inte tycker jag "funnit mig själv" eller har en vuxen strategi med livet, eftersom hon själv stått still i utvecklingen sedan hon var 25. De senaste 15-20 åren har hon haft samma klädstil, samma frisyr, samma intressen (som bara blivit snävare, förut var Lloyd Webber ok, nu är han ytlig), samma åsikter, samma matsmak/inriktning och eftersom hon varit sjukpensionär lika länge står livsutvecklingen still den också. Såklart hon ifrågasätter så fort jag ett år antyder att det vore kul att göra en sak men ett annat år funnit något roligare. "Men du sa ju faktiskt förra året..." Jag kan gilla blus och kavaj ett tag, sedan känner jag för jeans och t-shirt, sedan vill jag ha färg, sedan vill jag ha jordfärger... Jag gillar att pröva nya saker och ger saker en chans även om de verkar dötrista. Ett talande faktum är att jag varit på både opera, balett och konstmuseum och numera gillar både Shakespeare och bergsvandring medan prusseluskan inte varit på en enda fotbollsmatch i hela sitt liv. Såklart man står still om man inte rör på sig.
Jag hoppas jag aldrig kommer stabilisera mig. Jag vill utvecklas, trampa nya stigar och ändra smak hela livet. Nu ska jag bara komma ihåg den här tankekedjan så jag kan ta upp den vid nästa tillfälle. Innerst inne är hon nog bara bitter, på något.
==============================
Förresten, jag måste ju dela med mig av poesin vi skapade igår. Havssand är en favorit, visst låter det vackert? En bunke kan absolut vara degfri och jag hävdar fortfarande att när en oxe "ejakulerar" så kan man tala om en oxsats. Ska man dela dubbelsäng gäller det att ha fismån och även om det måste vara tidernas motsats, visst är det något poetiskt över en havsvarm...nånting.
==============================
Till sist; På jobbet kom en mamma med en fyraårig lite kille i vagn. Killen var klädd i tomtenissedräkt (!) med luva och allt. Jag var ju tvungen att fråga om han var ute och spanade på barnen, men det visade sig att de var på väg till morfars födelsedagskalas. Mamman hade sagt att de skulle bära finkläder, så då hade pojken insisterat på sin röda dräkt. Tja, högtidsdräkt som högtidsdräkt...
==============================
Nu ska jag ladda upp inför Sverige - Bulgarien. Jag kommer snart, Linda!
Och under tiden kom jag på att det inte är konstigt att hon inte tycker jag "funnit mig själv" eller har en vuxen strategi med livet, eftersom hon själv stått still i utvecklingen sedan hon var 25. De senaste 15-20 åren har hon haft samma klädstil, samma frisyr, samma intressen (som bara blivit snävare, förut var Lloyd Webber ok, nu är han ytlig), samma åsikter, samma matsmak/inriktning och eftersom hon varit sjukpensionär lika länge står livsutvecklingen still den också. Såklart hon ifrågasätter så fort jag ett år antyder att det vore kul att göra en sak men ett annat år funnit något roligare. "Men du sa ju faktiskt förra året..." Jag kan gilla blus och kavaj ett tag, sedan känner jag för jeans och t-shirt, sedan vill jag ha färg, sedan vill jag ha jordfärger... Jag gillar att pröva nya saker och ger saker en chans även om de verkar dötrista. Ett talande faktum är att jag varit på både opera, balett och konstmuseum och numera gillar både Shakespeare och bergsvandring medan prusseluskan inte varit på en enda fotbollsmatch i hela sitt liv. Såklart man står still om man inte rör på sig.
Jag hoppas jag aldrig kommer stabilisera mig. Jag vill utvecklas, trampa nya stigar och ändra smak hela livet. Nu ska jag bara komma ihåg den här tankekedjan så jag kan ta upp den vid nästa tillfälle. Innerst inne är hon nog bara bitter, på något.
==============================
Förresten, jag måste ju dela med mig av poesin vi skapade igår. Havssand är en favorit, visst låter det vackert? En bunke kan absolut vara degfri och jag hävdar fortfarande att när en oxe "ejakulerar" så kan man tala om en oxsats. Ska man dela dubbelsäng gäller det att ha fismån och även om det måste vara tidernas motsats, visst är det något poetiskt över en havsvarm...nånting.
==============================
Till sist; På jobbet kom en mamma med en fyraårig lite kille i vagn. Killen var klädd i tomtenissedräkt (!) med luva och allt. Jag var ju tvungen att fråga om han var ute och spanade på barnen, men det visade sig att de var på väg till morfars födelsedagskalas. Mamman hade sagt att de skulle bära finkläder, så då hade pojken insisterat på sin röda dräkt. Tja, högtidsdräkt som högtidsdräkt...
==============================
Nu ska jag ladda upp inför Sverige - Bulgarien. Jag kommer snart, Linda!
13 June 2004
S&M kväll - Satkärring & Masochist...
Har precis avslutat spelkvällen med prusseluskan och som vanligt vet jag inte om jag blivit tillplattad eller inte. Men det känns så, så då måste jag ju ha blivit det. Det är nåt med den kvinnan som får mig att skaka av ilska och som plockar fram fjortonåringen i mig. På mer eller mindre sublima sätt blir jag, mitt liv och min samtid nedvärderad och förolämpad hela kvällen igenom. Inte ens mina mest överlagda svar accepteras, utan hon ler så där överseende och patroniserande att jag känner för att slå henne. Jag vill bara hoppa upp och ner och skrika "det är jag inte, det är jag inte". Och då skulle jag ju visa att jag är det. Omogen alltså. Ovuxen. Ofin. Ovärdig. Jag vet inte varför jag tillåter henne att uppröra mig så här gång på gång. Jag antar att jag är masochist.
Ikväll lyckades hon kritisera min klädstil, mitt hår (fast jag vet inte hur direkt det var, men nog låg det kritik i hennes tystnad på mina direkta frågor om vad hon menade med sina uttalanden), mina studieval, min studietakt, min kultursmak, mina intressen, min personlighet och fariken vet om hon inte genom allt detta indirekt kritiserade mina vänner också.
När vi pratade klädstil och hon fnös åt folk som inte klädde sig "efter ålder" så sa jag förstås hur härligt jag tycker det är med folk som vågar stå för sin stil och för vad de trivs med. Försökte sedan halvt byta ämne genom att säga något om hur svårt det är att hitta schyssta byxor (av ett visst slag) nuförtiden för antingen är de för lågt skurna eller så är det medelålders-byxor.
"Njaa, nu är du ju faktiskt snart 30, så." säger hon med tydlig adress. Och kritik.
Ok, låt mig omformulera mig, 50+-byxor. Och just ja, när jag sa att "jag känner mig själv väl och vet vilken stil som är min" så fick jag ett sånt där överseende och överlägset leende där tystnaden och flinet säger exakt allt hon tänker. Tyvärr kom jag inte på formuleringen då, men jag tror svaret jag ville ge var att det är lika patetiskt med någon som klär sig 20 år före sin tid! Prusseluskan är strax över 40, men jag har flera vänner runt 40. Ingen av dem har samma stil och attityd som hon. Hon är minst 55. Hon är äldre än min mamma! Man blir så gammal som man gör sig. Och det är minst lika patetiskt att vara övermogen som omogen.
Min kusin tog sjuksköterskeexamen i veckan. 3 års studier och nästa vecka börjar hon på sitt första jobb. Det är ju kul att hon valt en sådan ljus bransch. Prusseluskan, som tror hon förstår allt, frågade hur länge jag hållt på. Jag försökte förklara att vår utbildning inte fungerar så där, att vi inte har en fast utbildning utan "kan läsa kurserna lite som man vill." "Ja, vi har märkt det med dig." Säger och då och drar in luft genom näsan sådär fisförnämt. Bara min goda uppfostran stod i vägen för en rak höger. Jag vill be att få påpeka för sakens skull att jag bara ligger 1 termin efter med uppsatsen, om man betänker att jag var utomlands hela förra året. 1 termin!
Ilsken som jag var la jag an en järnattityd i Alfapet. Jag vinner alltid, för prusseluskan söker ord ingen människa har hört medan jag lägger det som ger flest ordpoäng. Idag vägrade jag bli nekad mina moderna ord. D.v.s. ord varje normal människa anno 2004 känner till, men inte en sån som prusseluskan som bara ägnar sig åt "finkultur". Började med att lägga hunk och förklarade att det var en benämning på en snygg man. Näpp, finns inte i SAOL från 1986, men säkert i den från i år. Hur som helst är det en vedertagen benämning, en utländsk term som blivit svensk, på samma sätt som t ex jeans.
"Har jag aldrig hör talas om." säger prusseluskan.
"Om du tog och läste en modern tidning som omväxling så skulle du känna till det." svarade jag bestämt och skrev mina poäng.
Serve esset kom när jag la dolös och förklarade att det var en juridisk term som betyder att man gör något uppsåtligt. Hade hon aldrig hört talas om, såklart. Hon började slå i SAOL (där det såklart inte står med) och ville inte godkänna det. Men jag sa bara kort att "det är en juridisk term, du kan titta i vilken bok du vill i min bokhylla". Och så skrev jag mina poäng. Har väntat på detta tillfälle. Hon får ju in sina medicinska termer i parti och minut.
Det läskiga är att inatt drömde jag att jag fick raseriutbrott på henne och skällde ut henne för hennes vidriga beteende. Hon sa att hon nog skulle gå, jag sa att det nog var bäst så, sedan stängde jag in mig i vardagsrummet tills hon gått. Jag ringde mamma och "förvarnade" om vad som hänt och så hade vi en släktkris, för hon tyckte jag skulle be om ursäkt och det skulle aldrig falla mig in. Och mina syskon tyckte jag var en hjälte. :-)
Jag måste erkänna att jag lekte med tanken att förverkliga min dröm flera gånger om ikväll... Moget.
Ikväll lyckades hon kritisera min klädstil, mitt hår (fast jag vet inte hur direkt det var, men nog låg det kritik i hennes tystnad på mina direkta frågor om vad hon menade med sina uttalanden), mina studieval, min studietakt, min kultursmak, mina intressen, min personlighet och fariken vet om hon inte genom allt detta indirekt kritiserade mina vänner också.
När vi pratade klädstil och hon fnös åt folk som inte klädde sig "efter ålder" så sa jag förstås hur härligt jag tycker det är med folk som vågar stå för sin stil och för vad de trivs med. Försökte sedan halvt byta ämne genom att säga något om hur svårt det är att hitta schyssta byxor (av ett visst slag) nuförtiden för antingen är de för lågt skurna eller så är det medelålders-byxor.
"Njaa, nu är du ju faktiskt snart 30, så." säger hon med tydlig adress. Och kritik.
Ok, låt mig omformulera mig, 50+-byxor. Och just ja, när jag sa att "jag känner mig själv väl och vet vilken stil som är min" så fick jag ett sånt där överseende och överlägset leende där tystnaden och flinet säger exakt allt hon tänker. Tyvärr kom jag inte på formuleringen då, men jag tror svaret jag ville ge var att det är lika patetiskt med någon som klär sig 20 år före sin tid! Prusseluskan är strax över 40, men jag har flera vänner runt 40. Ingen av dem har samma stil och attityd som hon. Hon är minst 55. Hon är äldre än min mamma! Man blir så gammal som man gör sig. Och det är minst lika patetiskt att vara övermogen som omogen.
Min kusin tog sjuksköterskeexamen i veckan. 3 års studier och nästa vecka börjar hon på sitt första jobb. Det är ju kul att hon valt en sådan ljus bransch. Prusseluskan, som tror hon förstår allt, frågade hur länge jag hållt på. Jag försökte förklara att vår utbildning inte fungerar så där, att vi inte har en fast utbildning utan "kan läsa kurserna lite som man vill." "Ja, vi har märkt det med dig." Säger och då och drar in luft genom näsan sådär fisförnämt. Bara min goda uppfostran stod i vägen för en rak höger. Jag vill be att få påpeka för sakens skull att jag bara ligger 1 termin efter med uppsatsen, om man betänker att jag var utomlands hela förra året. 1 termin!
Ilsken som jag var la jag an en järnattityd i Alfapet. Jag vinner alltid, för prusseluskan söker ord ingen människa har hört medan jag lägger det som ger flest ordpoäng. Idag vägrade jag bli nekad mina moderna ord. D.v.s. ord varje normal människa anno 2004 känner till, men inte en sån som prusseluskan som bara ägnar sig åt "finkultur". Började med att lägga hunk och förklarade att det var en benämning på en snygg man. Näpp, finns inte i SAOL från 1986, men säkert i den från i år. Hur som helst är det en vedertagen benämning, en utländsk term som blivit svensk, på samma sätt som t ex jeans.
"Har jag aldrig hör talas om." säger prusseluskan.
"Om du tog och läste en modern tidning som omväxling så skulle du känna till det." svarade jag bestämt och skrev mina poäng.
Serve esset kom när jag la dolös och förklarade att det var en juridisk term som betyder att man gör något uppsåtligt. Hade hon aldrig hört talas om, såklart. Hon började slå i SAOL (där det såklart inte står med) och ville inte godkänna det. Men jag sa bara kort att "det är en juridisk term, du kan titta i vilken bok du vill i min bokhylla". Och så skrev jag mina poäng. Har väntat på detta tillfälle. Hon får ju in sina medicinska termer i parti och minut.
Det läskiga är att inatt drömde jag att jag fick raseriutbrott på henne och skällde ut henne för hennes vidriga beteende. Hon sa att hon nog skulle gå, jag sa att det nog var bäst så, sedan stängde jag in mig i vardagsrummet tills hon gått. Jag ringde mamma och "förvarnade" om vad som hänt och så hade vi en släktkris, för hon tyckte jag skulle be om ursäkt och det skulle aldrig falla mig in. Och mina syskon tyckte jag var en hjälte. :-)
Jag måste erkänna att jag lekte med tanken att förverkliga min dröm flera gånger om ikväll... Moget.
12 June 2004
Tjejkväll
Man behöver det ibland. Tjejkväll med sig själv. Började direkt efter jobbet med att göra lasagne. Funderade som vanligt på om jag gjorde köttfärssås med grönsaker eller grönsakssås med köttfärs. Medan lasagnen gratinerades gjorde jag pajdeg. Fick för mig att det skulle vara spännande att fylla pajen med färska jordgubbar och färsk mango. Har aldrig använt mango förut. Ska den smaka lite småsurt, alla yoghurtar och juicer är ju så söta? Men slutresultatet blev gott. Smakade mest jordgubb.
Åt lasagne framför Pingu på tv. Pingu är kult. "myy-myy!"
Det bästa med att ha tjejkväll ensam är att man kan göra hårinpackning och använda VEET-kräm (hårborttagningskräm) på benen samtidigt. Sedan går man runt naken i lägenheten i tio minuter och ser ut som en fotbollsspelare med rastaflätor. Vaddå, "nähä", du har aldrig sett en kvinna insmord med kräm upp till knäna och med klibbig inpackning i håret, va?
Kan förresten meddela att den där krämen funkade oförskämt bra! Kan knappt hålla fingrarna borta från mina lena vader nu. Nu ska vi se om min syster har rätt i att resultatet håller längre än med hyvel också.
Slät, ren och väldoftande satte jag mig så i pyjamas framför tv:n och kollade på Den ofrivillige golfaren medan jag provsmakade pajen (jag egentligen ska ha imorgon när prusseluskan kommer) och mumsade på lördagsgodis. Stig-Helmer och glimtar av Skottland var precis vad jag behövde ikväll.
Nu känner jag mig fräsch och utvilad. Kan behövas när jag imorgon tar mig an först en arbetsdag med läskigt tidig starttid och sedan en middag och spelkväll med min patroniserande prusseluska. Jag vet, jag är urkorkad, men jag var tvungen att lägga in henne i kalendern innan det blir riktigt tjockt. Så Frankrike-England får jag se på video imorgon natt när hon gått hem. :-)
Oj, himlen är alldeles babyrosa och babyblå ute - vilken perfekt gullig och romantisk avslutning på min tjejkväll!
Åt lasagne framför Pingu på tv. Pingu är kult. "myy-myy!"
Det bästa med att ha tjejkväll ensam är att man kan göra hårinpackning och använda VEET-kräm (hårborttagningskräm) på benen samtidigt. Sedan går man runt naken i lägenheten i tio minuter och ser ut som en fotbollsspelare med rastaflätor. Vaddå, "nähä", du har aldrig sett en kvinna insmord med kräm upp till knäna och med klibbig inpackning i håret, va?
Kan förresten meddela att den där krämen funkade oförskämt bra! Kan knappt hålla fingrarna borta från mina lena vader nu. Nu ska vi se om min syster har rätt i att resultatet håller längre än med hyvel också.
Slät, ren och väldoftande satte jag mig så i pyjamas framför tv:n och kollade på Den ofrivillige golfaren medan jag provsmakade pajen (jag egentligen ska ha imorgon när prusseluskan kommer) och mumsade på lördagsgodis. Stig-Helmer och glimtar av Skottland var precis vad jag behövde ikväll.
Nu känner jag mig fräsch och utvilad. Kan behövas när jag imorgon tar mig an först en arbetsdag med läskigt tidig starttid och sedan en middag och spelkväll med min patroniserande prusseluska. Jag vet, jag är urkorkad, men jag var tvungen att lägga in henne i kalendern innan det blir riktigt tjockt. Så Frankrike-England får jag se på video imorgon natt när hon gått hem. :-)
Oj, himlen är alldeles babyrosa och babyblå ute - vilken perfekt gullig och romantisk avslutning på min tjejkväll!
11 June 2004
Hjälp, jag röstade fel!
Hittade ett litet ställe jag kunde rösta på idag. Poströstning har blivit klart mer komplicerat nu när man inte längre vet var posten ligger...
Jag gillar verkligen inte hur valet behandlats. Vi ska rösta fram personer som ska sitta i EU-parlamentet och föra fram Sveriges talan. Alla 19 ledamöter kommer inte att komma från samma parti, så varför i glödheta är HELA debatten fokuserad kring partifrågor?!? Vad har de där små fula symbolerna på affischerna att göra? Vad har partiledarna, av alla människor, i tv-debatterna att göra - de är ju inte ens valbara! Jag har, som vanligt, undvikit röstfiskande tv-debatter och istället sökt information om vad de olika valbara personerna står för, vad de gjort och vad de vill åstadkomma. Så gott jag nu funnit ren information...
Hur som helst så fann jag en person jag kände att jag vill ha där nere. Jag tyckte hon hade en vettig inställning och politik. Lustigt nog kom hon från ett parti jag troligen aldrig skulle rösta på i ett riksdagsval, men nu är det personval, så då kan det bli så. Jag har haft två andra namn i huvudet också, är det bäst att tillägga, för det förklarar vad som sedan hände.
Vad som hände var att jag två timmar senare kom på att jag tagit fel partilapp och kryssat för fel människa! Mitt förstaval blev aldrig vald! Hjälp, vad gör man nu? Och hur klumpig får man lov att vara?
Nu tror jag inte att jag välte världsordningen, det var snarare så att min röst gick från ett litet parti till ett annat litet parti, på samma "sida". Så strategiskt spelade det nog inte heller någon roll. Tja, kul om kvinnan blir vald, då får jag väl hålla en koll på henne så att jag verkligen inte ångrar mig...
Jag gillar verkligen inte hur valet behandlats. Vi ska rösta fram personer som ska sitta i EU-parlamentet och föra fram Sveriges talan. Alla 19 ledamöter kommer inte att komma från samma parti, så varför i glödheta är HELA debatten fokuserad kring partifrågor?!? Vad har de där små fula symbolerna på affischerna att göra? Vad har partiledarna, av alla människor, i tv-debatterna att göra - de är ju inte ens valbara! Jag har, som vanligt, undvikit röstfiskande tv-debatter och istället sökt information om vad de olika valbara personerna står för, vad de gjort och vad de vill åstadkomma. Så gott jag nu funnit ren information...
Hur som helst så fann jag en person jag kände att jag vill ha där nere. Jag tyckte hon hade en vettig inställning och politik. Lustigt nog kom hon från ett parti jag troligen aldrig skulle rösta på i ett riksdagsval, men nu är det personval, så då kan det bli så. Jag har haft två andra namn i huvudet också, är det bäst att tillägga, för det förklarar vad som sedan hände.
Vad som hände var att jag två timmar senare kom på att jag tagit fel partilapp och kryssat för fel människa! Mitt förstaval blev aldrig vald! Hjälp, vad gör man nu? Och hur klumpig får man lov att vara?
Nu tror jag inte att jag välte världsordningen, det var snarare så att min röst gick från ett litet parti till ett annat litet parti, på samma "sida". Så strategiskt spelade det nog inte heller någon roll. Tja, kul om kvinnan blir vald, då får jag väl hålla en koll på henne så att jag verkligen inte ångrar mig...
Fredagsfyran, v. 24
Tema: religositet
1. Tror du på Gud/ Jehova/ Allah/ Mammon/ Whatever?
Nej. Jag tror det är något människan skapat för att underlätta sin tillvaro.
2. Har du provat någon New Age-grej? (typ stenar, auror, etc)
Nej. Men ibland rådfrågar jag min eightball.
3. När var du på Gudstjänst (el. dul.) senast?
28 Mars i Storkyrkan. Bloggade om det också.
4. Vilken är den bästa religionen?
Ingen är väl bättre än någon annan. Den man mår bra av, antar jag. Min är fotboll. Alla religioner är bra, problemen och felen ligger i organisationen. Organiserad religion är livsfarlig, oavsett vilken religion som ligger i botten.
1. Tror du på Gud/ Jehova/ Allah/ Mammon/ Whatever?
Nej. Jag tror det är något människan skapat för att underlätta sin tillvaro.
2. Har du provat någon New Age-grej? (typ stenar, auror, etc)
Nej. Men ibland rådfrågar jag min eightball.
3. När var du på Gudstjänst (el. dul.) senast?
28 Mars i Storkyrkan. Bloggade om det också.
4. Vilken är den bästa religionen?
Ingen är väl bättre än någon annan. Den man mår bra av, antar jag. Min är fotboll. Alla religioner är bra, problemen och felen ligger i organisationen. Organiserad religion är livsfarlig, oavsett vilken religion som ligger i botten.
Städning, film och politik. Glasklar blandning.
Det bästa med att inte städa varje vecka är att man ser när det behövs. Och det bästa med det är att det syns när det blir rent! Nu har jag dammsugit bort mina gångar genom lägenheten. Det ser väldigt blankt ut, men jag saknar nästan gångarna. Funderade ett tag på att lägga ut pappersblommor på dammattorna och kalla det min trädgård.
Fick en tillfällig sinnesförvirring och fick för mig att testa att få bort de svarta fläckarna i köket. Jag trodde ju att det vara normala slitningar i mattan, tills mamma en gång tog några tag med en skrubb och visade mig att det bara var smuts... Sedan dess har det sett jätteknäppt ut, med en liten ren fläck bland allt grått.
Och mormor har rätt. Att ligga på knä och skrubba för hand med borste och grön såpa ÄR det bästa. Vilket fint golv jag fick! Fläckvis alltså. Det var ju bara de mörka fläckarna jag attackerade. Resten tar jag när jag flyttar. Eller nåt.
Bestämde förresten i morse att inte reta upp mig på att Hogwarts byter plats hela tiden i nya Harry Potter-filmen. (Har dessutom bestämt att separera film och bok så man inte retar upp sig som alla LOTR-läsare gjorde.) I de två förra har det legat på höger sida av Loch Shiel, men nu hoppade det fram och tillbaka mellan kullarna. Bestämde att det ju är ett fantasiland så de kunde faktiskt filmat från olika håll i fantasilandet. Jag ska inte haka upp mig på det längre. Men jag tänker fortsätta haka upp mig på att de nu bar muggel-kläder utan problem! Poängen i tidigare filmer har ju just varit hur konstiga de är. Det är ju därför pappa Weasley klädde sig uppåt väggarna. Dessutom tänker jag fortsätta reta upp mig på saker de inte tog upp, och som faktiskt spelar roll redan i nästa film. Men det kanske jag ska reta upp mig på då.
Ser förresten fram emot Shrek 2. På DVD alltså. Jag kan ju inte vänta till september innan jag ser den, så den laddade jag ner och såg förra helgen. Skitskoj! Storyn var bättre i ettan, tyckte jag, men skämten och alla hintar till filmer/tv/moderna fenomen var kanon. Och om ni undrar vad medeltidens motsvarighet till pepparspray är...
Till sist lite politik: Thatcher ska hålla ett långt hyllningstal till Reagan på hans begravning idag. Jag förstår det... Och jag tänker fortfarande inte sörja den skitstöveln. Han hade tyvärr inte Alzheimer medan han var president. Isåfall hade man ju ändå förstått vissa saker. Tyvärr verkade även Time Magazine (producerat i USA förstås) ha glömt hur han tog från de fattiga och gav till de rika, i det närmaste uppmuntrade apartheid även i USA och tyckte homosexuella och knarkare fick skylla sig själva när AIDS svepte in över landet (inte ens bevisen om att 'vanliga' människor drabbades fick honom att ändra policy), för senaste numret hyllade honom som en stor politiker på ett sätt som gjorde att jag inte ens ides ha tidningen som toalektyr den här veckan.
Fick en tillfällig sinnesförvirring och fick för mig att testa att få bort de svarta fläckarna i köket. Jag trodde ju att det vara normala slitningar i mattan, tills mamma en gång tog några tag med en skrubb och visade mig att det bara var smuts... Sedan dess har det sett jätteknäppt ut, med en liten ren fläck bland allt grått.
Och mormor har rätt. Att ligga på knä och skrubba för hand med borste och grön såpa ÄR det bästa. Vilket fint golv jag fick! Fläckvis alltså. Det var ju bara de mörka fläckarna jag attackerade. Resten tar jag när jag flyttar. Eller nåt.
Bestämde förresten i morse att inte reta upp mig på att Hogwarts byter plats hela tiden i nya Harry Potter-filmen. (Har dessutom bestämt att separera film och bok så man inte retar upp sig som alla LOTR-läsare gjorde.) I de två förra har det legat på höger sida av Loch Shiel, men nu hoppade det fram och tillbaka mellan kullarna. Bestämde att det ju är ett fantasiland så de kunde faktiskt filmat från olika håll i fantasilandet. Jag ska inte haka upp mig på det längre. Men jag tänker fortsätta haka upp mig på att de nu bar muggel-kläder utan problem! Poängen i tidigare filmer har ju just varit hur konstiga de är. Det är ju därför pappa Weasley klädde sig uppåt väggarna. Dessutom tänker jag fortsätta reta upp mig på saker de inte tog upp, och som faktiskt spelar roll redan i nästa film. Men det kanske jag ska reta upp mig på då.
Ser förresten fram emot Shrek 2. På DVD alltså. Jag kan ju inte vänta till september innan jag ser den, så den laddade jag ner och såg förra helgen. Skitskoj! Storyn var bättre i ettan, tyckte jag, men skämten och alla hintar till filmer/tv/moderna fenomen var kanon. Och om ni undrar vad medeltidens motsvarighet till pepparspray är...
Till sist lite politik: Thatcher ska hålla ett långt hyllningstal till Reagan på hans begravning idag. Jag förstår det... Och jag tänker fortfarande inte sörja den skitstöveln. Han hade tyvärr inte Alzheimer medan han var president. Isåfall hade man ju ändå förstått vissa saker. Tyvärr verkade även Time Magazine (producerat i USA förstås) ha glömt hur han tog från de fattiga och gav till de rika, i det närmaste uppmuntrade apartheid även i USA och tyckte homosexuella och knarkare fick skylla sig själva när AIDS svepte in över landet (inte ens bevisen om att 'vanliga' människor drabbades fick honom att ändra policy), för senaste numret hyllade honom som en stor politiker på ett sätt som gjorde att jag inte ens ides ha tidningen som toalektyr den här veckan.
10 June 2004
Scener ur en mataffär
Flickan: "Mamma, jag vill stoppa i småpengarna!"
Flickan börjar stoppa i småpengar i cash guarden vid kassan.
Flickan: (medan hon matar i mynten) "Det här påminner om [mummel], du vet. Den där restaurangen, du vet, där man stoppar i pengar och önskar en låt."
Jag: "Så du vill att jag ska sjunga nu?"
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Medelålders man till kassören i kassan mittemot: "De där nya frysarna ni har där nere, med skjutdörrar istället för såna där lock ni hade förut. Det är oansvarligt av ICA. [...] och med tanke på hur det ser ut i världen idag. Det är inte så konstigt. Folk läser i tidningarna hela tiden om våld och galenskaper och så går de och handlar och så nere vid frysdiskarna överallt så står det skjut, skjut, skjut, skjut. Det är klart att de blir påverkade!"
Jag och mina två kunder ler åt varandra.
Mannen: "Det är inte så långsökt faktiskt."
Jag och mina två kunder biter oss i läppen för att inte skratta.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Till sist; Stod i tio minuter och försökte förklara, översätta innehåll och finna rätt vegankäk åt två amerikanska turister. Jag som inte trodde jag skulle klara det ens på svenska. Men de verkade nöjda. Ingenting är uppenbarligen omöjligt.
Flickan börjar stoppa i småpengar i cash guarden vid kassan.
Flickan: (medan hon matar i mynten) "Det här påminner om [mummel], du vet. Den där restaurangen, du vet, där man stoppar i pengar och önskar en låt."
Jag: "Så du vill att jag ska sjunga nu?"
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Medelålders man till kassören i kassan mittemot: "De där nya frysarna ni har där nere, med skjutdörrar istället för såna där lock ni hade förut. Det är oansvarligt av ICA. [...] och med tanke på hur det ser ut i världen idag. Det är inte så konstigt. Folk läser i tidningarna hela tiden om våld och galenskaper och så går de och handlar och så nere vid frysdiskarna överallt så står det skjut, skjut, skjut, skjut. Det är klart att de blir påverkade!"
Jag och mina två kunder ler åt varandra.
Mannen: "Det är inte så långsökt faktiskt."
Jag och mina två kunder biter oss i läppen för att inte skratta.
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Till sist; Stod i tio minuter och försökte förklara, översätta innehåll och finna rätt vegankäk åt två amerikanska turister. Jag som inte trodde jag skulle klara det ens på svenska. Men de verkade nöjda. Ingenting är uppenbarligen omöjligt.
9 June 2004
Vaknade på rätt sida idag
Åh, vilken underbar dag jag haft idag! Jag vet inte var det kommer ifrån, men jag vaknade som en solstråle.
Frukosten smakade oförskämt bra, det kändes helt ok att åka iväg till universitetet "efter terminsslut" och det kändes kanon att leta runt bland de juridiska tidskrifterna; ett kvarter jag aldrig besökte under hela min utbildning. Tur att en kurs i Glasgow byggde hela sin litteratur kring artiklar, så även om kvarteret var nytt så hittade jag som på min en bakgård.
Det var otroligt intressant läsning i både artiklar och böcker. Min handledare sa att jag inte skulle läsa nu utan bara skumma och få en överblick. Har du någon gång bara inventerat allt lördagsgodis? Nej, då så.
Det var kul att slå i datorn, kul att sitta och läsa och till och med kul att köa vid kopiatorn. Då är man på bra humör. Jag hade t.o.m. svårt att slita mig för en lunchpaus.
Skuttade sedan iväg till Friskis & Svettis och det var så kul att jag glömde bort mitt skadade knä och började studsa på slutet. Mitt friska knä var dock på alerten och medelst smärta sa åt mig att sluta upp med de dumheterna. Jag var så tänd att jag försökte spräcka magen när vi gjorde sit-ups. Har haft träningsvärk sedan i måndags och nu gjorde det faktiskt ont i magmusklerna, det brände verkligen. Funderade på om man över huvud taget kan få muskelbristningar av sit-ups. Eller i mitt fall, fettbrist.
Träffade M och K och käkade. Nu tycker jag visserligen att jag varit bra på att träffa folk under tentaperioden, men det kändes ändå kul att träffa vänner igen. Så kul att jag struntade i hur trist jag tycker maten är på Taco Bar. Och idag sur. Visste inte ens att de hade vinegrette-dressing på salladen.
Skulle inte köpa godis, men jag var på så bra humör att jag gjorde det ändå. Ska man se Harry Potter måste man ju ha godis! Och filmen var kuligare än jag trodde. Trodde den bara skulle vara läskig.
Nu är jag trött, men fortfarande lycklig. Det var en bra dag idag.
Frukosten smakade oförskämt bra, det kändes helt ok att åka iväg till universitetet "efter terminsslut" och det kändes kanon att leta runt bland de juridiska tidskrifterna; ett kvarter jag aldrig besökte under hela min utbildning. Tur att en kurs i Glasgow byggde hela sin litteratur kring artiklar, så även om kvarteret var nytt så hittade jag som på min en bakgård.
Det var otroligt intressant läsning i både artiklar och böcker. Min handledare sa att jag inte skulle läsa nu utan bara skumma och få en överblick. Har du någon gång bara inventerat allt lördagsgodis? Nej, då så.
Det var kul att slå i datorn, kul att sitta och läsa och till och med kul att köa vid kopiatorn. Då är man på bra humör. Jag hade t.o.m. svårt att slita mig för en lunchpaus.
Skuttade sedan iväg till Friskis & Svettis och det var så kul att jag glömde bort mitt skadade knä och började studsa på slutet. Mitt friska knä var dock på alerten och medelst smärta sa åt mig att sluta upp med de dumheterna. Jag var så tänd att jag försökte spräcka magen när vi gjorde sit-ups. Har haft träningsvärk sedan i måndags och nu gjorde det faktiskt ont i magmusklerna, det brände verkligen. Funderade på om man över huvud taget kan få muskelbristningar av sit-ups. Eller i mitt fall, fettbrist.
Träffade M och K och käkade. Nu tycker jag visserligen att jag varit bra på att träffa folk under tentaperioden, men det kändes ändå kul att träffa vänner igen. Så kul att jag struntade i hur trist jag tycker maten är på Taco Bar. Och idag sur. Visste inte ens att de hade vinegrette-dressing på salladen.
Skulle inte köpa godis, men jag var på så bra humör att jag gjorde det ändå. Ska man se Harry Potter måste man ju ha godis! Och filmen var kuligare än jag trodde. Trodde den bara skulle vara läskig.
Nu är jag trött, men fortfarande lycklig. Det var en bra dag idag.
8 June 2004
Den ljusnande framtid är min
Sista halvåret har jag tänkt väldigt mycket på var jag befinner mig just nu i livet och på min framtid. Efter sommaren kommer jag att vara klar med min utbildning. Nu är det dags att börja jobba på allvar, att starta en karriär. Jag är skitskraj.
Jag kan ju ingenting! Jag har ett hum, men jag kan inget. Jag skulle bli skitnervös om någon faktiskt behövde ett seriöst råd. "Inte vet jag, fråga en advokat"...
Och hur ska jag kunna ställa om arbetstempo? Efter alla restaurang-, bar- och butiksjobb är jag van vid att allt ska gå fort, fort, fort. Herreugd, trots att jag inte jobbat i restaurang på över fem år håller jag fortfarande på att försöka få ner tempot från "restaurangrusch" till "låta-kunder-hinna-dra-bonuskort-tempo" i kassan. Hur ska det då gå att anpassa tempot till ett kontorsjobb där nogrannhet är A och O, inte tiden? Inte på det sättet.
På tal om tid. Jag är snart 30, borde inte jag vara halvvägs på väg mot VD-posten just nu? Jag borde väl åtminstone ha startat min bana? Men se på mig, jag har ju inte ens bytt om...
Det är lätt att få panik. Och det har jag haft minst ett år nu. Nu ikväll satt jag i kassan igen och som vanligt tänkte jag på hur lite jag ville vara där, hur mycket jag ville vara någon annanstans och hur svårt det är att få en sådan där annan tjänst. 10 år av mitt vuxna liv har gått och jag har inte kommit längre än till kassan på ICA. 10 år. Jag har 35 år kvar till pension och... 35? Trettiofem?!? Jag har 35 år kvar till pension - det är ju en hel evighet! Ska jag sitta på ett dammigt kontor och läsa paragrafer i 35 år? Skojar du!
Om jag har 35 år på mig att jobba så tänker jag nog inte ha så brått. Det är mer än mitt hela liv hittills. Tänk om jag gjort samma sak sedan jag föddes? Fy vad trist. Jag känner nog snarare att nu har jag fått en inblick i juridiken. Nu vill jag bli läkare. Sedan skulle journalist vara kul. Och lastbilschaufför. Och dödgrävare. Och... Jag kan väl åtminstone få testa runt med lite praktikplatser och annat omväxlande innan jag skaffar ett kontor med namn på dörren?
Den här plötsliga insikten av att ha hela livet framför mig fick mig att spontant fnissa till. Tanten jag expedierade log lite överseende, men jag kunde ju inte förklara...
========================
Förresten; man vet att man är trött när man står med en zucchini i handen och frågar kunden "är det här din sushi?"
Jag kan ju ingenting! Jag har ett hum, men jag kan inget. Jag skulle bli skitnervös om någon faktiskt behövde ett seriöst råd. "Inte vet jag, fråga en advokat"...
Och hur ska jag kunna ställa om arbetstempo? Efter alla restaurang-, bar- och butiksjobb är jag van vid att allt ska gå fort, fort, fort. Herreugd, trots att jag inte jobbat i restaurang på över fem år håller jag fortfarande på att försöka få ner tempot från "restaurangrusch" till "låta-kunder-hinna-dra-bonuskort-tempo" i kassan. Hur ska det då gå att anpassa tempot till ett kontorsjobb där nogrannhet är A och O, inte tiden? Inte på det sättet.
På tal om tid. Jag är snart 30, borde inte jag vara halvvägs på väg mot VD-posten just nu? Jag borde väl åtminstone ha startat min bana? Men se på mig, jag har ju inte ens bytt om...
Det är lätt att få panik. Och det har jag haft minst ett år nu. Nu ikväll satt jag i kassan igen och som vanligt tänkte jag på hur lite jag ville vara där, hur mycket jag ville vara någon annanstans och hur svårt det är att få en sådan där annan tjänst. 10 år av mitt vuxna liv har gått och jag har inte kommit längre än till kassan på ICA. 10 år. Jag har 35 år kvar till pension och... 35? Trettiofem?!? Jag har 35 år kvar till pension - det är ju en hel evighet! Ska jag sitta på ett dammigt kontor och läsa paragrafer i 35 år? Skojar du!
Om jag har 35 år på mig att jobba så tänker jag nog inte ha så brått. Det är mer än mitt hela liv hittills. Tänk om jag gjort samma sak sedan jag föddes? Fy vad trist. Jag känner nog snarare att nu har jag fått en inblick i juridiken. Nu vill jag bli läkare. Sedan skulle journalist vara kul. Och lastbilschaufför. Och dödgrävare. Och... Jag kan väl åtminstone få testa runt med lite praktikplatser och annat omväxlande innan jag skaffar ett kontor med namn på dörren?
Den här plötsliga insikten av att ha hela livet framför mig fick mig att spontant fnissa till. Tanten jag expedierade log lite överseende, men jag kunde ju inte förklara...
========================
Förresten; man vet att man är trött när man står med en zucchini i handen och frågar kunden "är det här din sushi?"
7 June 2004
Allt är relativt
Jag har en bekant som söker in till polisskolan just nu och bl a ska de ansökande skriva en uppsats om sig själv. Första gången han sökte hade han skrivit om sitt liv idag, och falerat, sedan hade han kollat upp vad de är ute efter och det var snarare hur hans liv varit, så de kan bedöma hur pass stabil han verkar. Han frågade mer ingående vad de ville veta och då tog de som exempel ifall han blivit misshandlad eller mobbad. "Inte om du bara varit mobbad några år, utan om du typ varit det hela din barndom."
Jag kan förstå om man vill försöka utröna om folk bär på updämd ilska eller är folkskygga, men deras exempel visar hur lite de känner till om människopsyket. Människor är olika och händelser påverkar folk väldigt olika.
Min teori är att de som blivit varaktigt utsatta har störst chans att vara stabila. Något som pågår "hela ens liv" blir, hur absurt det än kan låta, något naturligt. Det är ens vardag och man lever med det. Något som bara händer en kort stund blir något onaturligt och risken är större att man har svårt att hantera det.
Jag känner en tjej som blev fysiskt och psykiskt misshandlad under tre års tid från 10-årsåldern. Det har satt djupa spår hos henne. Hon visste att det var fel, hon visste hur det kunde vara och därför förstördes något i henne under dessa år. Idag ser man tydligt hur hämmad hon är, på flera plan.
I kontrast vill jag nämna David Peltzer, som skrivit om sin barndom som från början till slut handlade om misshandel. I böckerna framgår det att han betraktade livet som normalt, det är så det är, och levde med det. Som vuxen jobbar han med det han i efterhand förstått var fel och har en väldigt "normal" personlighet, även om han själv säger att han kan vara lite väl kramig ibland.
Det finns ingen formula. Vissa som David intar en underdånig position för resten av livet och vissa som tjejen håller huvudet högt och menar att det var de andra det var fel på.
Jag tror inte någon kategori är ett undantag, jag tror det är två naturliga utvecklingar av samma sak. Antingen bryts man ner eller så stärks man, oavsett erfarenhet. Jag tror bara att om man inte haft något annat att jämföra med utan det "felaktiga" är det "normala" så ökar chansen att man lever i den verkligheten och utvecklas inom den på precis samma sätt som "alla andra".
Psykisk stabilitet är inte detsamma som en perfekt bakgrund, jag skulle nog vara mer orolig för dem som hela sin barndom mobbat eller misshandlat...
Jag kan förstå om man vill försöka utröna om folk bär på updämd ilska eller är folkskygga, men deras exempel visar hur lite de känner till om människopsyket. Människor är olika och händelser påverkar folk väldigt olika.
Min teori är att de som blivit varaktigt utsatta har störst chans att vara stabila. Något som pågår "hela ens liv" blir, hur absurt det än kan låta, något naturligt. Det är ens vardag och man lever med det. Något som bara händer en kort stund blir något onaturligt och risken är större att man har svårt att hantera det.
Jag känner en tjej som blev fysiskt och psykiskt misshandlad under tre års tid från 10-årsåldern. Det har satt djupa spår hos henne. Hon visste att det var fel, hon visste hur det kunde vara och därför förstördes något i henne under dessa år. Idag ser man tydligt hur hämmad hon är, på flera plan.
I kontrast vill jag nämna David Peltzer, som skrivit om sin barndom som från början till slut handlade om misshandel. I böckerna framgår det att han betraktade livet som normalt, det är så det är, och levde med det. Som vuxen jobbar han med det han i efterhand förstått var fel och har en väldigt "normal" personlighet, även om han själv säger att han kan vara lite väl kramig ibland.
Det finns ingen formula. Vissa som David intar en underdånig position för resten av livet och vissa som tjejen håller huvudet högt och menar att det var de andra det var fel på.
Jag tror inte någon kategori är ett undantag, jag tror det är två naturliga utvecklingar av samma sak. Antingen bryts man ner eller så stärks man, oavsett erfarenhet. Jag tror bara att om man inte haft något annat att jämföra med utan det "felaktiga" är det "normala" så ökar chansen att man lever i den verkligheten och utvecklas inom den på precis samma sätt som "alla andra".
Psykisk stabilitet är inte detsamma som en perfekt bakgrund, jag skulle nog vara mer orolig för dem som hela sin barndom mobbat eller misshandlat...
6 June 2004
Nationaldagsfirande i Stockholm
Läste i Aftonbladet att folk tydligen inte suttit hemma, som jag, på vår nationaldag. Och vissa "etablerade" partier var visst lite putta på att Nationaldemokraterna fått tillstånd att vara ute och demonstrera också.
"- Det är förjävligt att de demonstrerar. Samtidigt är det bra att vi också kan visa att de inte har patent på vår nationaldag, sade Larsson." En vänsterpartist som talat vid Hötorget i Stockholm.
För det första, jag har för mig att vänsterpartiet inte vill bli kallade kommunister, men om man tycker det är förjävligt att ett parti utövar en grundläggande demokratisk rättighet så är man nog lite väl långt ut på vänsterflanken och balanserar.
För det andra, vem har haft patent på vilken dag sa du? Jag trodde Skinnskallarnas dag var 30 November. Och jag trodde Rödtopparnas dag var 1 Maj.
Så om båda två kunde vara så snälla och ge fan i 6 juni så kanske det kan bli lite festligt den här dagen någon gång. Nu när den ska bli helgdag och allt.
"- Det är förjävligt att de demonstrerar. Samtidigt är det bra att vi också kan visa att de inte har patent på vår nationaldag, sade Larsson." En vänsterpartist som talat vid Hötorget i Stockholm.
För det första, jag har för mig att vänsterpartiet inte vill bli kallade kommunister, men om man tycker det är förjävligt att ett parti utövar en grundläggande demokratisk rättighet så är man nog lite väl långt ut på vänsterflanken och balanserar.
För det andra, vem har haft patent på vilken dag sa du? Jag trodde Skinnskallarnas dag var 30 November. Och jag trodde Rödtopparnas dag var 1 Maj.
Så om båda två kunde vara så snälla och ge fan i 6 juni så kanske det kan bli lite festligt den här dagen någon gång. Nu när den ska bli helgdag och allt.
6 Juni
Jag måste erkänna att jag blev påmind via radion imorse om vilken dag det är. Och nej, jag tänker inte fira. Finns inte mycket partykänsla över att sitta med en hemtenta en söndag... Dessutom kan jag inte påstå att 6 juni känns vidare speciellt. En konstruerad nationaldag "bara för att vi ska ha en". Jag gör som 99% av alla svenskar och spar på krutet till midsommar istället. Den verkliga nationaldagen.
Har firat nationaldagen två gånger i hela mitt liv. Den ena gången var jag i Washington DC. Tillsammans med en annan tjej satt jag ute i solen och åt fiskpinnar och färskpotatis med jordgubbar och grädde till efterrätt. Till maten lyssnade vi på Herrey's och The Pinks och på bordet stod en liten flagga. En liten svensk oas mitt bland allt främmande tusentals mil hemifrån. DÅ kändes det angeläget att fira. Den andra gången var ifjol i Skottland då jag satt ute på en udde och åt fish & chips och tittade på delfiner som... vänta nu, det var ju midsommar förresten. Vad gjorde jag 6 Juni? Aha, just ja, ingenting.
Men jag tycker inte vi ska behöva känna oss "onationalistiska" som inte partar som norrmän och amerikaner. Det finns många som oss. Min holländska kompis var t ex mäkta imponerad över hur mycket vi använder vår svenska flagga; i julgranen, på kort, på tårtor och som allsköns pynt. Enligt henne hade folk skrattat ihjäl sig om hon satt en holländsk flagga i granen. Nationaldagen verkade lika angelägen som för oss.
Skottarna bryr sig heller inte om sin nationaldag. Däremot skjuter man raketer och smäller smällare som ett värsta nyårsfirande en dag i November(?) för att minnas dagen för över 100 år sedan då en skotte försökte spränga engelska parlamentet. (no comments...) På Burn's night 25 januari kan man antingen dansa sig svettig på ceilidhs över hela landet eller samlas och käka haggis, dricka whisky och läsa Burn's dikter. Kan det bli mer skotskt? Dessutom firar man Hogmanay (nyårsafton) precis lika nationalistiskt som vi firar midsommar.
Vissa länder behöver inte en speciell nationaldag. Kan det inte bara få vara så?
Har firat nationaldagen två gånger i hela mitt liv. Den ena gången var jag i Washington DC. Tillsammans med en annan tjej satt jag ute i solen och åt fiskpinnar och färskpotatis med jordgubbar och grädde till efterrätt. Till maten lyssnade vi på Herrey's och The Pinks och på bordet stod en liten flagga. En liten svensk oas mitt bland allt främmande tusentals mil hemifrån. DÅ kändes det angeläget att fira. Den andra gången var ifjol i Skottland då jag satt ute på en udde och åt fish & chips och tittade på delfiner som... vänta nu, det var ju midsommar förresten. Vad gjorde jag 6 Juni? Aha, just ja, ingenting.
Men jag tycker inte vi ska behöva känna oss "onationalistiska" som inte partar som norrmän och amerikaner. Det finns många som oss. Min holländska kompis var t ex mäkta imponerad över hur mycket vi använder vår svenska flagga; i julgranen, på kort, på tårtor och som allsköns pynt. Enligt henne hade folk skrattat ihjäl sig om hon satt en holländsk flagga i granen. Nationaldagen verkade lika angelägen som för oss.
Skottarna bryr sig heller inte om sin nationaldag. Däremot skjuter man raketer och smäller smällare som ett värsta nyårsfirande en dag i November(?) för att minnas dagen för över 100 år sedan då en skotte försökte spränga engelska parlamentet. (no comments...) På Burn's night 25 januari kan man antingen dansa sig svettig på ceilidhs över hela landet eller samlas och käka haggis, dricka whisky och läsa Burn's dikter. Kan det bli mer skotskt? Dessutom firar man Hogmanay (nyårsafton) precis lika nationalistiskt som vi firar midsommar.
Vissa länder behöver inte en speciell nationaldag. Kan det inte bara få vara så?
Söker du nytt jobb?
Jag är expert på att vara sen med saker, så om du redan sett annonsen är jag inte förvånad... Tydligen har en ledig tjänst dykt upp i en liten håla så har du erfarenhet från barn och vapen kanske det är nåt för dig. :-)
5 June 2004
Efter middagen, framför tv:n...
Jag ser verkligen fram emot att få barn. För någonting hä...
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!!!
Oh, vänta.... måste bara.... ha, ha, ha, ha!
Ny favoritreklam; Oddsets kopia på Nike-reklamen. Istället för Brasilien-Portugal är det Lars-Tommy som lattjar. KANON!
Var var jag, äh jag minns inte. Jag vill bli mamma i alla fall, för nånting verkar hända med mammor i samma stund som barnet pluppar ut. Helt plötsligt kan de stuva makaroner utan redning, steka strömming utan att de går sönder och göra sockerkaka på en höft.
Mina stuvade makaroner smakade mjöl, var grötig och hade för mycket peppar. Dessutom har jag tre centimeter bränd mjölk i botten på kastrullen.
Jag ser fram emot att bli mamma, för då blir maten god.
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!!!
Oh, vänta.... måste bara.... ha, ha, ha, ha!
Ny favoritreklam; Oddsets kopia på Nike-reklamen. Istället för Brasilien-Portugal är det Lars-Tommy som lattjar. KANON!
Var var jag, äh jag minns inte. Jag vill bli mamma i alla fall, för nånting verkar hända med mammor i samma stund som barnet pluppar ut. Helt plötsligt kan de stuva makaroner utan redning, steka strömming utan att de går sönder och göra sockerkaka på en höft.
Mina stuvade makaroner smakade mjöl, var grötig och hade för mycket peppar. Dessutom har jag tre centimeter bränd mjölk i botten på kastrullen.
Jag ser fram emot att bli mamma, för då blir maten god.
4 June 2004
Fredagsfyran, v. 23
Tema: förbannat
1. Vad var det senaste du retade upp dig på?
Oj... saken är att jag sista tiden haft ovanligt många saker att reta upp mig på, helt enkelt för att de ämnen jag läst varit sådana. Senast imorse påminde också en bloggare mig om att jag är sne på hur vi definierat barnporr. Men sedan dess har jag hunnit bli sne på både tre och fyra saker till eftersom jag sitter och skriver hemtenta i kriminologi. (Ni har väl märkt de ovanligt många inläggen va...) Nu senast var det dock på att jag inte fattar vad tentasnubben är ute efter i en fråga. Jag håller på att krevera!
2. Blir du lätt förbannad?
Det beror på hur man menar. Jag blir förbaskad när jag stöter på sånt som jag tycker är orättvist eller fel. Däremot är det inte alltid jag visar det, eller ens låter det påverka mig. Det beror på situationen. Kan jag inte göra något åt det och jag behöver energi till annat så låter jag saken bero om det inte är helt uppåt väggarna. Oftast styr jag min ilska till något kreativt istället, faktiskt. Jag visar definitivt min ilska alldeles för sällan.
3. Hur brukar din ilska te sig? Alltså, hur är “ditt irriterade jag"?
Det beror också på. Är det något jag inte vet hur jag ska hantera, eller ens kan göra något åt, men jag kan inte lämna situationen så blir jag tyst, kort, snarstucken och lite ärligare än annars. Är det något jag kan göra något åt och tycker det är ett stort problem så blir jag offensiv och mer bestämd. Situationen och föremålet avgör om jag höjer rösten eller inte. Är det något jag inte kan påverka och jag kan lämna situationen så gör jag det, och lugnar ner mig.
4. Har du någon egenskap som brukar reta upp personer?
*skratt* Och det ska jag tala om! Visst har jag det, men jag vet inte om alla retar upp sig på samma sak eller ens "brukar" reta sig på det. Jag vet att det är lite besserwisser-varning på mig. Jag förutsätter att jag har rätt tills jag blivit bevisad om motsatsen. Jag vet också att en tycker jag är konflikträdd, men jag tycker inte det finns någon vits med att tjafsa bara för sakens skull. En annan tycker att jag svär lite för mycket, men det är som det är. En tycker att jag bara tänker och pratar sport, men hon har nog inte träffat mig de sista 18 månaderna... Det är sånt jag vet och själv skulle jag nog reta upp mig på det förstnämnda om jag inte var jag... Skulle i och för sig vara kul att veta vad folk faktiskt retar upp sig på, om det är nåt!
Shit vilka ärliga svar det blev. Nu har jag väl inga vänner kvar... :-)
1. Vad var det senaste du retade upp dig på?
Oj... saken är att jag sista tiden haft ovanligt många saker att reta upp mig på, helt enkelt för att de ämnen jag läst varit sådana. Senast imorse påminde också en bloggare mig om att jag är sne på hur vi definierat barnporr. Men sedan dess har jag hunnit bli sne på både tre och fyra saker till eftersom jag sitter och skriver hemtenta i kriminologi. (Ni har väl märkt de ovanligt många inläggen va...) Nu senast var det dock på att jag inte fattar vad tentasnubben är ute efter i en fråga. Jag håller på att krevera!
2. Blir du lätt förbannad?
Det beror på hur man menar. Jag blir förbaskad när jag stöter på sånt som jag tycker är orättvist eller fel. Däremot är det inte alltid jag visar det, eller ens låter det påverka mig. Det beror på situationen. Kan jag inte göra något åt det och jag behöver energi till annat så låter jag saken bero om det inte är helt uppåt väggarna. Oftast styr jag min ilska till något kreativt istället, faktiskt. Jag visar definitivt min ilska alldeles för sällan.
3. Hur brukar din ilska te sig? Alltså, hur är “ditt irriterade jag"?
Det beror också på. Är det något jag inte vet hur jag ska hantera, eller ens kan göra något åt, men jag kan inte lämna situationen så blir jag tyst, kort, snarstucken och lite ärligare än annars. Är det något jag kan göra något åt och tycker det är ett stort problem så blir jag offensiv och mer bestämd. Situationen och föremålet avgör om jag höjer rösten eller inte. Är det något jag inte kan påverka och jag kan lämna situationen så gör jag det, och lugnar ner mig.
4. Har du någon egenskap som brukar reta upp personer?
*skratt* Och det ska jag tala om! Visst har jag det, men jag vet inte om alla retar upp sig på samma sak eller ens "brukar" reta sig på det. Jag vet att det är lite besserwisser-varning på mig. Jag förutsätter att jag har rätt tills jag blivit bevisad om motsatsen. Jag vet också att en tycker jag är konflikträdd, men jag tycker inte det finns någon vits med att tjafsa bara för sakens skull. En annan tycker att jag svär lite för mycket, men det är som det är. En tycker att jag bara tänker och pratar sport, men hon har nog inte träffat mig de sista 18 månaderna... Det är sånt jag vet och själv skulle jag nog reta upp mig på det förstnämnda om jag inte var jag... Skulle i och för sig vara kul att veta vad folk faktiskt retar upp sig på, om det är nåt!
Shit vilka ärliga svar det blev. Nu har jag väl inga vänner kvar... :-)
Deckargåtan
Yessss, äntligen dags för en Kriminalnöt åt folket igen. Den här gången ska vi lista ut vilka som är med i "elitidrottsligan" som planerade ett värdetransportrån men åkte fast. Först läste jag Aftonbladets artikel, sedan Expressens. Sedan var det bara att ge sig ut och leta.
Vad vi letar efter är
* 4 idrottsmän på elitnivå i en av landets största lagidrotter
* några har spelat i landslaget
* de är mellan 25-35 år gamla
* en av dem har EM-guld från 1994 och VM-guld från 1996 och 2000
* + en kille som är bror till en f.d. proffsboxare och som varit i klammeri med rättvisan förut.
På Aftonbladet kan man få fler detaljer kring 3 av killarna.
Först gäller det ju att hitta sporten. "En av landets största lagidrotter" betyder aldrig ishockey eller fotboll utan en sport med "många utövare men få tittare". Typ varpa, curling eller dart. Därför kändes handbollslandslaget för stort, trots att de tog EM-guld 1994 och jag kan tänka mig tre konkreta namn på de 3 som beskrivs närmare ovan. (men de andra årtalen stämde inte) Sedan fann jag att vi tydligen vunnit VM i "Teamåkning" inom konståkning 2000. Men det lät för absurt för att kollas vidare. Karlar i tights råna en värdetransport? Nä, precis.
Jag tänker inte lösa gåtan åt oss, men ett tips på vägen kan jag ge: Innebandylandslaget vann guld exakt enligt beskrivningen ovan. Lite otippat kanske, men sporten är ju full av lagom anonyma spelare för att passera som "elitidrottsstjärnor". Men innebandy, är inte det lite för gympasalsmesigt för rånare? Jag har visst missbedömt den där sporten...
Vad vi letar efter är
* 4 idrottsmän på elitnivå i en av landets största lagidrotter
* några har spelat i landslaget
* de är mellan 25-35 år gamla
* en av dem har EM-guld från 1994 och VM-guld från 1996 och 2000
* + en kille som är bror till en f.d. proffsboxare och som varit i klammeri med rättvisan förut.
På Aftonbladet kan man få fler detaljer kring 3 av killarna.
Först gäller det ju att hitta sporten. "En av landets största lagidrotter" betyder aldrig ishockey eller fotboll utan en sport med "många utövare men få tittare". Typ varpa, curling eller dart. Därför kändes handbollslandslaget för stort, trots att de tog EM-guld 1994 och jag kan tänka mig tre konkreta namn på de 3 som beskrivs närmare ovan. (men de andra årtalen stämde inte) Sedan fann jag att vi tydligen vunnit VM i "Teamåkning" inom konståkning 2000. Men det lät för absurt för att kollas vidare. Karlar i tights råna en värdetransport? Nä, precis.
Jag tänker inte lösa gåtan åt oss, men ett tips på vägen kan jag ge: Innebandylandslaget vann guld exakt enligt beskrivningen ovan. Lite otippat kanske, men sporten är ju full av lagom anonyma spelare för att passera som "elitidrottsstjärnor". Men innebandy, är inte det lite för gympasalsmesigt för rånare? Jag har visst missbedömt den där sporten...
Solen vräker ner och jag smäller i mig en glass
...skulle min mor säga. Hon är expert på att få något gott/trevligt/underbart att låta som något brutalt skamligt. I min värld gassar solen om jag tycker att det är olidligt hett (t ex i en stor folksamling utan tillgång till vatten) och oavsett humör så äter jag en glass. Min mor vräker i sig en Plopp och smäller i sig en Piggelin. Men jag förstår fortfarande inte hur solen kan vräka ner...
Det måste ha en koppling till underbyggd skam. Godis och glass är onyttigt, det "får" man egentligen inte äta, man måste ha en bra ursäkt, och har man inte det så ska man ha dåligt samvete för det. I sitt eget huvud kanske man i så fall vräker i sig en Plopp.
I mitt huvud ser det bara komiskt ut. Jag ser en kvinna framför mig som tittar ner på sina två chokladbitar och så hastigt skyfflar in dem i munnen så chokladen sprutar. Hur nu två chokladbitar kan orsaka sådana specialeffekter.
Hur det nu än ser ut i hennes huvud, så kryper det i min kropp. Jag hatar de uttrycken, även när de är befogade. Men jag kan ju inte börja med en motsatt motsats-beskrivning. Spöregn duggar inte.
Det måste ha en koppling till underbyggd skam. Godis och glass är onyttigt, det "får" man egentligen inte äta, man måste ha en bra ursäkt, och har man inte det så ska man ha dåligt samvete för det. I sitt eget huvud kanske man i så fall vräker i sig en Plopp.
I mitt huvud ser det bara komiskt ut. Jag ser en kvinna framför mig som tittar ner på sina två chokladbitar och så hastigt skyfflar in dem i munnen så chokladen sprutar. Hur nu två chokladbitar kan orsaka sådana specialeffekter.
Hur det nu än ser ut i hennes huvud, så kryper det i min kropp. Jag hatar de uttrycken, även när de är befogade. Men jag kan ju inte börja med en motsatt motsats-beskrivning. Spöregn duggar inte.
Officiell uppsatsskrivare fr o m nu.
Så där ja, nu har jag väl officiellt börjat med den där uppsatsen. Stod en halvtimme och sista-minuten-kollade alla potentiella handledare på skolans dator, bestämde vem jag helst skulle vilja ha, knackade på och - han sa ja! Han är en professor jag tror kan vara riktigt bra att bolla med och jag är oerhört nöjd. Jag ska bara få honom att förstå min vinkel... Jag trodde han fattade för han fick ett sånt där "aha-uttryck" när jag förklarade mitt ämne, men när jag var klar verkade han inte tycka att det var något problem längre.
Först hakade han upp sig på att "soft torture" inte är en juridisk term. Det vet jag väl, det är ju det som är poängen; är det en term på något som ÄR tortyr eller är det INTE tortyr? Sedan hakade han upp sig på att det inte finns något gränsdragningsproblem; "antingen är det tortyr eller så är det det inte och vad som är det definieras i konventionen". Men det gör det inte alls, som jag redan bloggat om. Det står inte alls var gränsen går för "severe". Jag hittade en gammal Amnesty bok hemma och tydligen fanns ett fall på 70-talet om Nordirland där man använde precis de metoder man nu kallar soft torture. Europakommissionen sa att det var tortyr, domstolen för mänskliga rättigheter att det INTE var det, men att det däremot var omänsklig behandling. Frågan är hur utvecklingen i domstolar ser ut fram till idag. Jag menar, jag tror inte Israel, USA m fl skulle erkänna och kalla det "soft" torture om de trodde att det föll under rubriken tortyr... Frågan är vilka förhörsmetoder som är ok och vilka som inte är det.
Han verkade dock tycka att det fungerade som uppsatsämne och gav mig lite inledande tips. Jag ska kolla upp artiklar och vetenskapliga uppsatser så får vi se hur det artar sig. Så som han beskrev min uppsats nu verkar den mest handla om historian bakom konventionerna och hur lagen ser ut idag, med en parantes om detta nya påfund med "soft torture". Jag är INTE intresserad av en historieskildring. Jag hoppas att materialet ska hjälpa mig att övertyga honom om att jag har rätt - att det finns ett juridiskt problem. Annars får jag väl hoppa på nästa ämne, jag har ju en rad potentiella uppsatsämnen att välja bland...
Först hakade han upp sig på att "soft torture" inte är en juridisk term. Det vet jag väl, det är ju det som är poängen; är det en term på något som ÄR tortyr eller är det INTE tortyr? Sedan hakade han upp sig på att det inte finns något gränsdragningsproblem; "antingen är det tortyr eller så är det det inte och vad som är det definieras i konventionen". Men det gör det inte alls, som jag redan bloggat om. Det står inte alls var gränsen går för "severe". Jag hittade en gammal Amnesty bok hemma och tydligen fanns ett fall på 70-talet om Nordirland där man använde precis de metoder man nu kallar soft torture. Europakommissionen sa att det var tortyr, domstolen för mänskliga rättigheter att det INTE var det, men att det däremot var omänsklig behandling. Frågan är hur utvecklingen i domstolar ser ut fram till idag. Jag menar, jag tror inte Israel, USA m fl skulle erkänna och kalla det "soft" torture om de trodde att det föll under rubriken tortyr... Frågan är vilka förhörsmetoder som är ok och vilka som inte är det.
Han verkade dock tycka att det fungerade som uppsatsämne och gav mig lite inledande tips. Jag ska kolla upp artiklar och vetenskapliga uppsatser så får vi se hur det artar sig. Så som han beskrev min uppsats nu verkar den mest handla om historian bakom konventionerna och hur lagen ser ut idag, med en parantes om detta nya påfund med "soft torture". Jag är INTE intresserad av en historieskildring. Jag hoppas att materialet ska hjälpa mig att övertyga honom om att jag har rätt - att det finns ett juridiskt problem. Annars får jag väl hoppa på nästa ämne, jag har ju en rad potentiella uppsatsämnen att välja bland...
3 June 2004
Jag såg Sagan om ringen, jag menar Troja, idag
"Inspired by the Illiad" eller något sådant stod det i SLUTET av filmen. Troja, alltså. Jag tyckte väl det... Jag har en bestämd känsla av att Akilles dog av en skorpion, inte av att Legolas sköt honom i foten.
Det var rätt skönt att fly den ruskiga försommarsolen och vila ögonen på en naken Brad Pitt och Orlando Bloom i kort-kort. Och Bloom och Eric Bana var synnerligen väl-castade. De såg ut som två grekiska gudar i sina hårfria och trimmade kroppar, sitt mörka lockiga hår och sina bruna ögon. Dessutom såg de ut som två bröder.
Men är det något jag inte gillar så är det när saker är uppenbara och när det syns att man ansträngt sig för att göra dem uppenbara.
När jag läste historien som barn så blev Helena närmast bortrövad från Sparta. I filmen såg man till att Paris och Helena var kärare än aldrig förr och att hon egentligen bara rymde från en grym man och ett olyckligt äktenskap. Troja gjorde inget fel.
I filmen var ALLA fagra kvinnor, vackra pojkar, rena och välfrisserade män och färglada kläder på Trojas sida. Sparta hade Brad Pitt, men resten var skitiga som vikingar och sprang runt i mörkgrått, förutom de coola killarna som bar svart.
Trojanerna trängde ihop sig i Helms deep, förlåt jag menar Troja, medan Sparta slaktade präster i ett tempel vid vattnet. Troja krigade rent, Sparta byggde en trähäst och dessutom skändade Akilles den döde Hector genom att släpa liket i sanden bakom hästen. Akilles lovade vapenvila i 12 dagar, men det var väl det enda goda de gjorde.
Det var fööör uppenbart att vi skulle hålla på Troja och att Sparta var bad guys. Jag har sett andra filmer om denna historia och det har inte alls varit självklart vilka som är Onda och Goda.
För att klaga lite mer så känns det oerhört ofräscht och fånigt när alla ska göra Sagan Om Ringen i varenda film nu för tiden. Ni behöver inte ha fyrtiotusen CGI-båtar i viken och fyra miljoner krigare på land. Maffiga slagsmålsscener betyder inte att allt måste se ut som Minas Tirith (eller vad fasen det hette). Dessutom behöver man inte ställa upp elvatusen alver på Trojas murar som skjuter pilbåge mot orcherna, jag menar Spartanerna. Och man behöver inte panga ihop arméerna exakt på samma sätt som Gandalf den Vite gjorde vid Helms Deep. Jag slår vad om att hästen var byggd av trädfolket också...
Summasummarum; Fina pojkar, coola man-mot-man slagsmål, lite väl många fåniga detaljer, lite väl långa 2,5 timmar.
Betyg: §§§
Det var rätt skönt att fly den ruskiga försommarsolen och vila ögonen på en naken Brad Pitt och Orlando Bloom i kort-kort. Och Bloom och Eric Bana var synnerligen väl-castade. De såg ut som två grekiska gudar i sina hårfria och trimmade kroppar, sitt mörka lockiga hår och sina bruna ögon. Dessutom såg de ut som två bröder.
Men är det något jag inte gillar så är det när saker är uppenbara och när det syns att man ansträngt sig för att göra dem uppenbara.
När jag läste historien som barn så blev Helena närmast bortrövad från Sparta. I filmen såg man till att Paris och Helena var kärare än aldrig förr och att hon egentligen bara rymde från en grym man och ett olyckligt äktenskap. Troja gjorde inget fel.
I filmen var ALLA fagra kvinnor, vackra pojkar, rena och välfrisserade män och färglada kläder på Trojas sida. Sparta hade Brad Pitt, men resten var skitiga som vikingar och sprang runt i mörkgrått, förutom de coola killarna som bar svart.
Trojanerna trängde ihop sig i Helms deep, förlåt jag menar Troja, medan Sparta slaktade präster i ett tempel vid vattnet. Troja krigade rent, Sparta byggde en trähäst och dessutom skändade Akilles den döde Hector genom att släpa liket i sanden bakom hästen. Akilles lovade vapenvila i 12 dagar, men det var väl det enda goda de gjorde.
Det var fööör uppenbart att vi skulle hålla på Troja och att Sparta var bad guys. Jag har sett andra filmer om denna historia och det har inte alls varit självklart vilka som är Onda och Goda.
För att klaga lite mer så känns det oerhört ofräscht och fånigt när alla ska göra Sagan Om Ringen i varenda film nu för tiden. Ni behöver inte ha fyrtiotusen CGI-båtar i viken och fyra miljoner krigare på land. Maffiga slagsmålsscener betyder inte att allt måste se ut som Minas Tirith (eller vad fasen det hette). Dessutom behöver man inte ställa upp elvatusen alver på Trojas murar som skjuter pilbåge mot orcherna, jag menar Spartanerna. Och man behöver inte panga ihop arméerna exakt på samma sätt som Gandalf den Vite gjorde vid Helms Deep. Jag slår vad om att hästen var byggd av trädfolket också...
Summasummarum; Fina pojkar, coola man-mot-man slagsmål, lite väl många fåniga detaljer, lite väl långa 2,5 timmar.
Betyg: §§§
1 June 2004
Efter tentan kommer uppsats, och så en parantes i mitten
Jag sa ju det. Sicken tur att jag vände och vred på Abu Ghraib tills jag blev blå, för det var klart det var en stor jäkla jättefråga på tentan om hela rasket! Snarare var det så att "Bushland" låg i krig med "Dictatorstan" och en radda övergrepp begicks på ett "detention facility". Dumma frågekonstruktören talade däremot inte om ifall det var civila eller POW's på det där stället, vilket krånglar till det alldeles förbaskat när man i frågan ska biträda en åklagare som "helst vill åtala enligt alla regler i hela boken". Jag undrar om jag täckte in allt nu...
Ah, en stilla fundering bara, nu när jag inte kan släppa taget om Kristi Brud (Jag trodde faktiskt det var ett frireligiöst påhitt och höll på att svälja tungan när det visade sig att "riktiga" kyrkor pysslar med sånt också): Är det logik eller kyrklogik att man betraktar det som fullt normalt att en människa gifter sig med en död gubbe samtidigt som man betraktar det som onormalt att två levande människor som råkar vara av samma kön vill gifta sig? Och dessutom, om Jesus har över 2000 fruar - är inte det bigami, jag menar polygami? Hm, jag tror jag ska ta och anmäla den där, vad hette hon nu, Eva, bara för att se vad utredningen visar...
Förresten hjälpte tentan till att formulera uppsatsämne. Det var vissa formuleringar som faktiskt satte igång en tankeprocess. Jag har tre (hm, egentligen fem) saker jag skulle vilja skriva om, så min plan är att presentera allihop för professorn på torsdag så får han hjälpa mig att styra rätt; d.v.s. ifall något funkar bättre än de andra. Jag hoppas också att heldagsseminariet jag ska på imorgon kan hjälpa till. Advokater utan gränser och Röda Korset ska prata om tortyr och mänskliga rättigheter efter 11 september. Jag tror alla mina eventuella uppsatsämnen tas upp under dagen; från Egypten-utlämningen till "soft torture" - hur fariken man nu torterar bara lite lätt...
För tillfället får det vara slut på eländet, så nu tänker jag kolla på Ronja Rövardotter!
Ah, en stilla fundering bara, nu när jag inte kan släppa taget om Kristi Brud (Jag trodde faktiskt det var ett frireligiöst påhitt och höll på att svälja tungan när det visade sig att "riktiga" kyrkor pysslar med sånt också): Är det logik eller kyrklogik att man betraktar det som fullt normalt att en människa gifter sig med en död gubbe samtidigt som man betraktar det som onormalt att två levande människor som råkar vara av samma kön vill gifta sig? Och dessutom, om Jesus har över 2000 fruar - är inte det bigami, jag menar polygami? Hm, jag tror jag ska ta och anmäla den där, vad hette hon nu, Eva, bara för att se vad utredningen visar...
Förresten hjälpte tentan till att formulera uppsatsämne. Det var vissa formuleringar som faktiskt satte igång en tankeprocess. Jag har tre (hm, egentligen fem) saker jag skulle vilja skriva om, så min plan är att presentera allihop för professorn på torsdag så får han hjälpa mig att styra rätt; d.v.s. ifall något funkar bättre än de andra. Jag hoppas också att heldagsseminariet jag ska på imorgon kan hjälpa till. Advokater utan gränser och Röda Korset ska prata om tortyr och mänskliga rättigheter efter 11 september. Jag tror alla mina eventuella uppsatsämnen tas upp under dagen; från Egypten-utlämningen till "soft torture" - hur fariken man nu torterar bara lite lätt...
För tillfället får det vara slut på eländet, så nu tänker jag kolla på Ronja Rövardotter!
Subscribe to:
Posts (Atom)
