Efter guldbaggegalan

Ett tag var jag rädd för att det skulle bli en repris på förra årets Guldbagge - att alla tunga baggar gick till en film medan Årets Film går till den som ska representera oss i Oscarsgalan... Nu slapp vi det. Jag har inte sett Masjävlar än, men de andra två i Triaden. Såsom i himmelen var schysst men fånig, Fyra nyanser av brunt är jävligt bra! Såg också ikväll att den ska sändas som tv-serie i 4 delar fr o m nästa måndag. Spela in, spela in, spela in!

Ann Petréns nummer där hon utklädd till man höll en monolog om alla gamla klyschor som män uttalar om kvinnor och film var helt suverän! Det blev ju så smärtsamt tydligt vilka fåniga uttalanden som gjorts...

Tomas Alfredssons egensinniga stund på scenen var så underbar. Den där minuten i ens liv då man verkligen är Bäst försvinner så himla snabbt. Man reflekterar att den finns och så är den över. Tomas gjorde det enda rätta - försöka ta kontroll över den, ta tag i den och spara den.

Tråkigt nog var det flera filmer ikväll som jag inte hunnit se än. Det får vi åtgärda!