"Vilken tsunami? Är det svallvågen du menar?"

En arbetskollega kom hem från Phuket i måndags. Igår kom hon till jobbet och uttryckte sin förvåning över "allt ståhej". Hennes mobil, som hon lämnat hemma, hade så mycker SMS och meddelanden att minnet inte räckte. Folk hade sökt henne medan hon låg på stranden och solade i godan ro.

Hon bodde precis vid stranden där vågen kom, fast en bit upp. Hennes pojkvän stod ute på verandan och sa:
"Oj, vilken stor båt det måste ha varit som gjorde den där vågen."
I bungalowen bredvid sa hennes väninna till sin man:
"Det verkar blåsa ute idag, vågorna går höga."
Sedan stod de båda paren på sina verandor och såg Den Stora Vågen skölja in över stranden. De såg att den sköljde ovanligt högt upp, men från deras vinkel så syntes tydligen inte att den drog med sig hus och människor också...

Sedan åkte paren iväg, så som de planerat, och befann sig inåt landet under dagen. Dagen efter gick de ner till stranden för att bada. Det var då de såg förödelsen. De såg inga människor, utan bara bråte och raserade hus. Thailändare jobbade bland bråten och kollegan och hennes vänner bråkade sinsemellan om huruvida det faktiskt kunde vara en båt och isåfall vilket slags som orsakade den där svallvågen. Någon trodde det berodde på en orkan ute till havs. De sökte upp en annan strand, med mindre förödelse.

På onsdagkvällen tänkte de besöka en restaurang - som inte längre fanns. Det var då de fick veta att folk omkommit. Resten av veckan visste de att vågen orsakat död och förödelse, men att det var en "tsunami" eller exakt hur omfattande döden och förödelsen var, att det drabbade området var större än deras strand, det gick upp för dem först när de hörde "rykten" vid utcheckningen och sedermera köpte tidningar på flygplatsen när de skulle åka hem.

Personligen kan jag tycka det är svårt att tro att man ska kunna befinna sig så nära katastrofen, under så lång tid, utan att riktigt begripa vad som hänt, men det är uppenbarligen möjligt. Kollegans man skulle under onsdagen ringa UD (om han inte fått veta att "listan" bytt ägare tills dess, förstås) för någon av deras föräldrar hade trott att de kunde ha blivit anmält saknade. Föräldern hade det inte, han/hon visste inte ens att det var till Thailand de tänkt åka under jul.

Jag tycker att det är en smått fascinerande historia. Jag börjar förstå att det nog är nu vi lite mer säkert kan få veta hur omfattande katastrofen är för svensk del, nu när semesterfirarna börjar komma hem igen efter alla julhelger. Det kanske finns fler som min kollega, som befunnit sig i döda vinkeln hela veckan, och fler som den gamle föräldern, som missat att släktingen/vännen varit/är på plats.

Det kanske finns fler turister där nere som fortfarande går runt och tror att översvämningen orsakades av en något överdimensionerad svallvåg.