Helgens kassajobb i korthet

Största huvudvärk
Cirkusen vid lunchtid i lördags. Det lät som om ett helt dagis var inne. Vuxna ropade på barn, barn skrek och det var ett jäkla hallå. När gruppen gick visade det sig vara två vuxna och två barn! Jag och min kollega tittade på varandra lika förvånade. Att fyra pers kunde leva om så...

Sötaste tajming
En pappa storhandlade med sin lilla son som satt i kundvagnen. Sonen var max två år gammal. Pappan packade i varor och precis när jag scannade in sista varan vände sonen sig mot mig, slog ut med armarna och sa beklagande:
"Inga pengar."
Det var sådan perfekt tajming! Och han såg inte ens ut att vara så gammal att han kunde förstå konceptet handla-betala. Helt underbart.

Mest tröttsamma försök
Samtliga medelålders människor - för dessa förekommer mest i åldrarna 40-55 år - som snabbt som attan rycker åt sig en plastkasse, kilar in den djupt i armhålan och "låtsas" glömma bort den när de ska betala. Vad förvånade de kommer bli när de ser på kvittot att jag stämplat in den ändå... he, he.

Mest tänkvärda
En mycket gammal dam stod och packade sina varor. En tjej i 20-årsåldern som just var klar i kassan bredvid undrade om hon kunde hjälpa till. Damen blev jätteförvånad och medan tjejen packade frågade hon:
"Var kommer du ifrån?"
Tjejen, som hade sydländskt utseende, svarade:
"Jag är född i Sverige."
"Oj då. Kan verkligen svenskar vara så hjälpsamma?"
Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med storyn, eller vad damens erfarenheter är, men att reagera på det sättet väckte ändå funderingar inom mig.

Närmaste utbrottet från min sida
Det äldre paret står och packar när jag hör damen teaterviska till mannen:
"Vilken tjockis!"
Mannen mumlar något ohörbart och kvinnan kontrar:
"Men hon är ju groteskt tjock."
I samma kassa-ö som jag sitter en riktigt överviktig kollega. Jag är säker på att hon hörde var kvinnan sa. Jag ville så gärna reagera, men blev nog chockad. Det var ett antal år sedan jag själv behövde höra sådana kommentarer. Nu blev jag heligt förbannad när jag hörde dem om en annan. Å ena sidan ville jag reagera, å andra sidan vet jag att jag själv i samma situation skulle hoppats att ingen utom jag hört detta och att ställa till med en scen hade blivit dubbelt pinsamt. Först när paret gick kom jag på att jag naturligtvis skulle ha spänt ögonen i kvinnan och sagt:
"Även vi tjockisar har öron, så håll era dumma kommentarer för er själva, tack."
Jag hade ju faktiskt kunnat låtsas som om jag tog åt mig av det, för jag är ju inte normalviktig jag heller än på ett tag, även om det var uppenbart att det var kollegan hon menade. På ett sätt hoppas jag att jag får en ny chans att klippa till...

Dagens juridikfråga
Lätta har via Metro - de smarta jävlarna - distribuerat en kupong som berättigar innehavaren till att kvittera ut en förpackning sånt där Lätta-yoghurt-smör gratis. Butiken får ersättning via Kuponginlösen. Det står inget om någon begränsning, utan bara att det gäller en förpackning per kupong. Alltså, kommer man med tre kuponger måste man ju få tre förpackningar. Rent juridiskt. Min besserwisser-kollega ville däremot bestämma att jag/vi bara skulle få ge ut en förpackning per person. Jag måste ha haft PMS eller nåt, för jag sa "näpp" till det. (Det vanliga är annars att jag säger 'ja, ja' och fortsätter göra som jag vill.) Det var kul att få använda den delen av hjärnan en stund. :-) Även om kollegan blev tvärsur och sökte stöd hos varenda icke ont anande kollega hon stötte på. Nåja, jag kan ta den diskussionen igen om det behövs.