Inge' skoj

Nu har jag reflekterat över min påhittade intervju, skrivit ett tre sidor långt paper om det och mailat till lärarna. Härnäst ska jag transkribera den påhittade intervjun, vilket jag skulle ha gjort innan jag reflekterade över den. När man inte har tid eller lust att ta studierna på allvar så får man använda fantasin.

Jag vet inte hur en höstdepression ser ut, och jag skulle inte vilja kalla det här för det heller, men sista veckan har jag varit oerhört orkeslös. Vissa dagar inbillar jag mig att jag har en förkylning på gång, men det har jag nog inte. Jag är bara trött och orkeslös. Helst vill jag bara ligga och sova eller kura ner under täcket och läsa en bok. Jag orkar inte mer.

Jag hade skoj på teatern i fredags (Stormen på Stadsteatern, Peter Haber är och kommer alltid förbli Sunes pappa i allt han tar sig för...), kanonkul på fäktningsklubbens utekväll i lördags, trots huvudvärk och Treo till lunch var det toppen att fäktas igår och att träffa kompisar efteråt och imorse hade jag inga problem att kliva upp kl 5 och åka tvärs över stan för att gratta bästisen på födelsedagen. Men nu vill jag inte göra något mer. Nu vill jag bara... jag vet inte. Sova kanske.

Jag vill i vart fall inte skriva uppsats och jag vill rakt inte engagera mig i kriminologin. Jag vill inte jobba och jag vill inte göra något som jag måste. Ska jag göra nåt ska det vara nåt jag inte måste. Och inget jag ska.

Det kanske kommer sådana perioder ibland, när man är less på allt och inget är kul. Det är nu man skulle vilja kunna ta en spontan semestervecka och bara skita i allt. Men det har man inte, så det är bara att bita ihop, bryta ihop har man inte råd med.