Ni vet de där dagarna då man bara vill dö? Idag var inte en sån dag. :-)
Jobbet gick ovanligt smidigt. Kunderna var trevliga och tiden gick fort. Det enda som irriterade var att läsa tidningarna, men så brukar det ju vara. (Kul kille, den där Lasse Sandlin, tycker att det som hände i Norrköping och det som hände på Råsunda var samma sak. Ja, ungefär samma sak som fylleslagsmål i Folkets Park och Göteborgskravallerna. Men så hade han ju också fått för sig att några plankare och ett större gäng som försöker ta sig in på planen utförde samma handling. *Pfft* Och jo, det är klart att grovhet, planering och omständigheter i övrigt skall beaktas, på samma sätt som det är skillnad på vanlig misshandel och grov misshandel.)
Kom hem med en pumpa idag. Jag vet, jag är lite emot att ta över alla festligheter vi ser på tv - snart ska vi väl fira thanksgiving också! Just halloween har svenskar brukat missförstå också, så den har sammanfallit med Allhelgonaafton. Det är det jag motsätter mig. För mig är den helgen oerhört viktig och fin. Jag vill inte ha några jäkla spöken och draculas komma och tigga godis när jag tänder ljus och minns mina döda vänner och familjemedlemmar. Men nu verkar man ha lärt sig. I år är högtiderna olika helger, så jag tyckte jag kunde sträcka ut en hand.
Faktum är att jag ställde pumpan på bordet, tog en kniv i handen och sa:
"Jaha, vad gör jag nu?"
Som tur är har man ju tittat på tv, så nu står en liten fin och leende gubbe med huggtänder på fönsterbrädan. :-) Har precis lärt mig att jag inte ska ha locket på när jag har ett ljus i. Pumpagubben har bränt skallbasen...
Tänkte visa en bild på pumpagubben, men Hello, som man kan posta bilder i Blogger med, vägrar att installera sig. Får upp en sådan där ruta som säger att ett fel uppstått och att programmet måste avslutas. Shite! Någongång kanske jag hittar en lösning på problemet.
I bakgrunden går just nu Patrioten (med Mel Gibson) - director's commentary! Den där funktionen är rätt kul. En enda gång har jag faktiskt kollat på den för att jag ville, annars är det något jag kan slå på när jag bara vill se filmen i fråga. I det här fallet tänkte jag kolla hur Jason Isaacs karaktär betedde sig i den här filmen. Jag har ju fått för mig att han spelar en roll i en bok jag läser också. Och jag står fast vid det, det är Jack Randall som rider omkring på tv:n.
Var tvungen att testa testet jag hittade på Desirées blog. Jag som inte ens vet vad det finns för filtyper, men jag är tydligen en
Vilken filtyp är du själv?
Jag är glad att livet inte är svårt för folk när jag är där...
Någon granne under mig spelar taskig musik på hög volym. Jag tar det som ett tecken på att det är dags att slå på en film nu. Med bomber och granater. Åh, och ta fram lördagsgodiset. :-)
23 October 2004
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment