En kommentar från ett kryphål

Var på middag hos en kompis igår och hamnade i samtal med min vän arbetsrättsjuristen och en miljöjurist om teknik och juridik. Ni vet, den klassiska frågan inom teknik och medicin - medlen finns, men får man, ska man få, använda dem? I fokus hamnade tv-licensen och arbetstagarens mailande på arbetet. Jag tyckte inte som dem och inte som lagstiftaren. Jag tycker nämligen att det ska finnas kryphål. Jag vill inte ha ett totalt vattentätt system, jag vill att det ska finnas utrymme för fusk och mygel. Annars tror jag att vi kvävs.

Jag vet inte, men jag tror att tekniken redan finns för att se om tv-antennjacket används i hushållen. Man skulle säkert kunna läsa av detta och sedan bara skicka ut böter automatiskt till dem som använder jacket utan att betala. Istället måste nu gubbar gå och knacka dörr och komma på en på bar gärning, så att säga. Dessutom är det tydligen fortfarande inte fastställt om gubbens egna ögon räcker som "bevis" i en rättegång (de har ju börjat polisanmäla nu också, de jäklarna) utan något annat verkar behövas också. Tufft för dem som bor på markplan, men det krävs verkligen att gubbarna vet vilket fönster som hör till vilken lägenhet om de ska lyckas fota/filma tv-apparater högre upp, så länge man inte släpper in dem. Eller kommer de begära husrannsakan? Seriöst, har man inte tagit "problemet" på lite väl stort allvar då? Tja, kanske ett incitament för att lägga tv-avgiften på skatten. Tekniken borde väl f ö också ha hunnit så långt att det inte kostar speciellt mycket att skicka tv-signaler från Kiruna. Eller? Jag bara spekulerar.

Diskussionen kring e-mail gick desto hetare, för här tänkte jag och arbetsrättsjuristen totalt olika. Hon höll hårt på att arbetstagaren "hör" till arbetsgivaren under arbetstid och att arbetsgivaren därmed har rätt att veta vad man gör med sin arbetstid och företagets prylar. Typ. Jag tycker privat e-mail är detsamma som privata telefonsamtal (det tycker inte lagstiftaren, jag vet, men man måste inte hålla med dem). Jag förstår om arbetsgivaren vill kunna ifrågasätta anställda som mailar 3 timmar om dagen, 5 dar i veckan. Men de vill väl på samma sätt komma åt dem som sitter och snackar med mannen/barnen/väninnan/bokar frisör 3 timmar om dagen, 5 dar i veckan? Jag tycker inte det ger dem rätt att gå in i och läsa anställdas mail. Telefonsamtal kostar pengar och en del företag har som policy att privata samtal måste skötas per mobil, men emailet kostar inga extrapengar, annat än arbetstid, och många jobb klarar man även om man tar 5 min paus och skickar ett mail! På samma sätt som de kan kolla vilka utgående samtal som görs så tycker jag dock det är ok att kolla OM privata mail skickas och i vilken omfattning. Jag tycker inte de ska ha rätt att använda det emot de anställda om det handlar om enstaka mail eller om man kan se att den anställde skött arbetsuppgifterna trots mailandet. Däremot ska de kunna peka på loggen och säga "hörrudu, vad gör du på dagarna egentligen?" Men de ska INTE få gå in och läsa mailen.

Arbetsrättsjuristen tog upp exemplet med domaren som laddat ner barnpornografi, men jag har två invändningar mot det exemplet; han är offentliganställd och då gäller annorlunda regler för hans email, bl a kommer offentlighetsprincipen in, dessutom gällde det fallet data som laddats ner på datorn. Det är en helt annan sak. Hade bilderna funnits i ett mail, hos någon som inte är offentliganställd, så tycker jag faktiskt inte att arbetsgivaren ska få kolla dem, för de vet ju inte att det är vidriga barnporrbilder de ska hitta. Är det så att man misstänker kriminell verksamhet så hamnar saken i ett annat läge, då får man väl polisanmäla saken så att polisen kan kolla igenom det. Arbetsgivaren ska inte agera polis. (Detta stycke har nu reviderats eftersom jag första gången ändrade så mycket att vissa saker föll bort. Desirée påminde mig om hur viktigt det var att vissa saker skulle vara kvar. Tack!)

Vi kom ingen vart i diskussionen, för de andra två vill täppa till kryphålen medan jag vill värna dem. Jag tycker inte Storebror behöver se exakt allting, jag tycker vi ska få lov och vara mänskliga också. Kanske tycker jag det för att jag mest jobbat i restauranger och butiker med stämpelklocka och minutiös kontroll, så jag blir galen på idiotförklarandet av oss arbetstagare. Dessutom blir man ohjälpligt robotiserad när man inte får använda hjärnan, och t ex få avgöra när och om man kan maila på arbetstid. Trots det får de gärna ifrågasätta att jag mailar, men vad jag skrivet har de banne mig inte med att göra.

Nu kryper jag tillbaka in i mitt kryphål.