Ostrukturerad bloggkedja

Ahmenvafannurå... Sverige möter Skottland i träningslandskamp i fotboll 17 November. Ingensombryrsig-turneringen Karjala Cup sänder man och fyrtioelvatusen andra matcher från när och fjärran, men just den här finns det inte en kanal som kan bjussa på! Vaffödådå?

Vet inte vad jag ska glädja mig åt istället. Att jag överlevde träningen igår kanske. Marquis de Sades Fäktingsakademi fick nämligen celebert besök - av Marquis de Sade himself. Vi har väl aldrig sprungit runt som galningar och "värmt upp" i 20 min förut! Och inte har vi gjort 50 situps, armhävingar, höga hopp och rygglyft i ett kör heller. Men däremellan var det så roligt att jag glömde bort att jag hade sprängande huvudvärk.

Den kom dock tillbaka idag när jag tänkte skriva ett rättsfilosofiskt inlägg med anledning av Mijailovic. Blev så snurrig så jag la ner det. Jag vet att vi diskuterade detta problem med den juridiska definitionen av psykiskt störd - som bottnar i rättsfilosofin - kontra den medicinska rätt flitigt i en kurs i Skottland. Det var rätt intressanta diskussioner. Som vanligt var inte alla ense, men det har å andra sidan aldrig hänt i världshistorien heller. Den här knäckfrågan har diskuterats flitigt ända sedan Antikens Rom! Ståndpunkterna har skiftat som en evig gungbräda, men lustigt nog verkar ändå huvudprinciperna bestått. Ska man låta den medicinska definitionen avgöra? Nej, kom vi fram till, för man kan vara medicinskt störd men ändå veta vad man pysslar med. Samtidigt kan man vara medicinskt frisk men ändå tillfälligt störd juridiskt sett. Det är knäckfrågan i den juridiska definitionen; graden av medvetenhet. Och vad gör man med dessa gärningsmän? Är de sjuka kan/bör/ska de inte dömas till fängelse för de kan/bör/ska inte straffas för något de inte är medvetna om att de gör. Men "dömer" man till vård så straffas man ju faktiskt ändå! Dessutom ofta strängare än om man varit en medveten gärningsman (vi pratar om alla psykiskt störda, inte bara mördare, nu). Och i så fall så straffar man ju människan, inte gärningen. Men gärningen kan man inte bestraffa om personen inte har något ansvar... Aj, nu fick jag ont i huvudet igen.

Jag får väl läsa om mamman som verkar ha läst "Pojken som kalladet 'Det'" istället, eller det kanske hon inte hade, förresten. När jag läser om detta får jag nämligen ont i hjärtat.