Jag kan inte se mig själv knacka dörr i hyreshuset och säga "hej, vill du köpa bingolotter?" så jag antar att jag är tacksam för att fäktningsklubben har en alternativ inkomstkälla. Två gånger om året rullar vi mattor på mässor.
Igår rullade vi in dem. Knepet för att klara det utan att bli uttråkad och/eller vansinnig för att utställarna inte packat ihop på utsatt klockslag är att intala sig att "det ska bli JÄTTEkul" och åka dit på ett superspralligt humör. Vi hade jättekul.
Jag stod och filosoferade lite medan jag rullade ihop kardborrband; jag tänkte att just då tänkte jag inte så mycket på VAD jag gjorde (rulla band) utan på vad det hela gick ut på (förvandla mässa till idrottshall igen). Men på mitt extrajobb tänkte jag inte på vad det hela går ut på (driva ett företag) utan på vad jag gör (scannar varor). Jag tar det som ett tecken på att jag befinner mig på fel plats. Jag tror att man måste känna att sammanhanget kommer före den enskilda sysslan för att jobbet ska kännas meningsfullt.
Och igår låtsades jag att jag körde ismaskin (ett gammalt drömjobb jag haft). Det fanns en stor dammsugare som man gick runt med och den var ungefär lika lättstyrd som en Zamboni... Det var kul. Fantasin kan också hjälpa till att göra jobbet skoj.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment