Nu är det jul igen!

Jag är sån där tomtenörd som börjar skapa julstämning redan i Oktober, oftast genom att provbaka pepparkaksdeg så fort de kommer ut i butiken... Sedan ifjol har jag en ny tradition, en kick-off-helg för julen då den så att säga sätter igång på riktigt. I år kom den tidigt, redan första advent.

I lördags hade Linda julfest. Vi satt i hennes pyntade julkök och målade julgranskulor till skenet av tusen juleljus medan de nygräddade lussebullarna fyllde bänkarna och julgröten puttrade på spisen. Julkulekittet var köpt på Panduro och vi limmade på bilder vi klippte ur från servetter, vilka inte nödvändigtvis hade julmotiv. Julkycklingar är grymt underskattade.

Årets julglögg på Systemet har smak av äpple och är tappad i grön flaska. Jag tror vi drack den lite väl het till en början, för då både luktade och smakade den ren sprit. När den var ljummen kom äpplet fram. Men jag föredrar ändå vanlig Blossa. Inget slår Blossa!

Så, när vi satt där ett gäng vänner och åt pepparkakor med stora bröst(...), drack årsglögg och lyssnade på Jari Siillanpää's julskiva - då infann sig den riktiga julstämningen.

Igår fortsatte kick-offen i stillhetens tecken. Linda och jag gick på Adventsgudstjänt i Storkyrkan. Det var fint med kör och grejer. Mitt i predikan spelades dessutom ett musikstycke som fick huden att knottras på mig, så jag kände mig riktigt väl till mods när vi gick där ifrån. Jag har nu bestämt att nästa års advent ska firas i en förortskyrka med barnkörer som sjunger falskt. Det gäller att variera sig.

Snön singlade ner i Gamla Stan så redan på julmarknaden på Stortorget kom det där mysiga pirret i kroppen. Det blev än tydligare när vi kom fram till Skansen. Skansens julmarknad är ett måste. Det första jag gjorde var naturligtvis att inhandla årets Hjortronsyltsburk. Just den som säljs där är i en klass för sig, den smakar mycket hjortron, den är bärig och den är inte lika söt som många andra. MUMS!

Resten av eftermiddagen gick vi runt och provsmakade oss mätta på brända mandlar, renkorv och saffransskorpor.

Förutom då vi njöt av Stockholms Gosskör i Seglora Kyrka. De avslutade med Tusen juleljus och Come on all ye faithful och eftersom vi sjöng Hosianna Davids son redan i Storkyrkan så hade man liksom täckt in alla mina favoritadventssånger.

När jag, Jenny och Josefin så gått till renarna och hälsat på dem och uppmuntrat dem inför då de ska köra ut mina paket - en liten tradition jag har, det gäller att ligga väl till hos budbärarna - ja, då fanns ingen tvekan kvar. Nu är det jul igen!